"Skönt att ha medietränat när det krisar"

Från Chef & Ledarskap 2014-01-27 22:08

Bild: Marianne Liljenberg (bilden är beskuren)

När journalisterna ringer är det skolledaren som förväntas stå till svars. Därför står medieträning högt på många skolledares önskelista. Men på rektorsprogrammet har det tagits bort.

Skolan är en het fråga i medier och när något händer är journalister snabbt på plats. När de så kallade Instagram-upploppen pågick i Göteborg upplevde personal på Plusgymnasiet att de var ”belägrade” av journalister, se Chef & Ledarskap nr 2/13. Efter att en elev blivit knivskuren på Bergsgårdsskolan spärrades skolan av, bland annat för att hindra journalister från en lång rad olika medier att ta sig in. I höstas filmades flera friskolor med dold kamera av SVT:s Uppdrag Granskning och de intervjuade rektorerna hamnade i fokus för debatten.

Oftast är det inte så dramatiskt. Men medietrycket på skolor har ökat och bollen hamnar hos skolledaren eftersom det är han eller hon som har det yttersta ansvaret för skolan och förskolan och för att skollagen efterföljs.

I kölvattnet efter Uppdrag Gransknings reportage i höstas var det flera skolor som kontaktades av medier. En av dem var Athene-skolan på Gotland, en skola inom friskolekoncernen Pysslingen, vars rektor blev intervjuad om att ha ”lättare elever”, det vill säga en högre andel elever med högutbildade föräldrar, än de kommunala skolorna i samma stad.

– Jag blev vansinnig. Jag hade inte fått se frågorna i förväg och fick inte heller ta del av materialet innan publicering. Det var fult och det blev helt fel. Men det var andra personer som reagerade på det också. Jag tror det slog tillbaka på reportern, säger Maria Westlund, rektor på Atheneskolan.

På Gotland finns flera dagstidningar och även lokalradio. Som rektor på öns största friskola blir Maria Westlund därför ofta kontaktad av medier. Både när det har hänt något på skolan och när medierna vill använda friskolan för att belysa något ämne. Oftast går det betydligt bättre än i exemplet ovan. Maria Westlund gick en medieträning för rektorer för flera år sedan och har sedan dess alltid med sig ett ”kom ihåg-kort”. På ena sidan står det med grön text vad man alltid ska göra, som till exempel att ta god tid på sig och hålla sig inom det egna området. På andra sidan med röd text vad man aldrig ska göra, som att bli upprörd eller stressad.

– Det har hjälpt mig många gånger. När det händer något och jag varit stressad och behövt ha fokus på elever och personal har det handlat om att vinna tid och låta journalisterna vänta utan att de blir irriterade. Man kan till exempel säga att jag måste göra det här först men återkommer om en timme, då kan de inte säga eller skriva att rektorn på den och den skolan inte vill uttala sig.

På medieträningen fick hon också lära sig att ta själv ta initiativet. Både för att få fram det egna budskapet och för att bjuda in journalister när skolan gör något positivt. Flera gånger har medier nappat på hennes pressmeddelanden och kommit till skolan när de haft olika sorters arrangemang. I vissa fall har skolan skrivit egna artiklar och skickat in tillsammans med bilder. De har nästan alltid blivit publicerade.

– Det är ett sätt att få ut den bild vi vill ha ut. På medieträningen fick vi lära oss hur en journalistisk text ser ut och det använder vi oss av.

Maria Westlund tycker att hon har haft stor nytta av medieträningen.

– Det är värt att lägga tid på det. Det finns alltid i bakhuvudet och när det blir kris är det skönt att ha med sig det. Man känner sig mer säker då.

Men det är långt ifrån alla skolledare som får tillgång till medieträning. Skolledningen på kommunala Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping köpte själv in en distanskurs till alla sina fem rektorer. Kursen hålls av Högskolan i Jönköping.

– Vi gjorde det för att det är viktigt att som rektor ha koll på hur man ska möta media och hantera de situationer som uppstår, sägerLars Wernborg, gymnasiechef.

Kursen består av tre delar: Kunskap om de lagar och regler som styr journalisters arbete, till exempel de pressetiska reglerna. Kunskap om journalisternas rolli demokratin och deras arbetssituation. Samt konkret träning i att bli intervjuad.

Lars Wernborg säger att den mer teoretiska bakgrunden varit en viktig pusselbit. Han har förstått att det finns en ”dubbel agenda”. Journalistens roll är att å ena sidan belysa verksamheten neutralt men också att få till en intressant artikel och en bra rubrik.

– Det är ett givande och tagande. Som rektor måste man inte vara så himla artig och transparent hela tiden. Jag menar inte att man ska ljuga. Men man behöver inte berätta allt. I stället ska man tänka efter och vara noga med att få fram sitt eget budskap. Ett råd var att fokusera på tre saker som jag vill belysa i frågan.

Även på den här kursen har rektorerna fått lära sig hur man kan vara proaktiv genom att på eget initiativ ta kontakt med medier. Oftast är det någon som nappar när Erik Dahlbergsgymnasiet skickar ut pressmeddelanden. Lars Wernborg säger att man måste bryta igenom mediernas misstänksamhet mot att skolan tar kontakt med dem i reklamsyfte. Inför höstens öppet hus försöker de till exempel få dagstidningarna att komma.

– Det handlar om att visa upp skolan och vad vi gör här. Men också förstås om att få elever att välja vår skola.

Tidigare ingick medieträning i de flesta rektorsutbildningar. Men i och med det nya obligatoriska rektorsprogrammet som startade 2009 försvann det. Kristina Englund, projektledare för rektorsprogrammet på Skolverket, säger att medieträningen har blivit bortprioriterad. I delkursen om skolledarskap ingår det visserligen kommunikation, men det är på ett mer allmänt plan och ingen konkret medieträning.

– Vi tror att alla rektorer behöver medietränas, säger Kristina Englund. Skollagen adresserar rektor, därför blir rektorn den som är ansvarig och tvingas svara. Men frågan är om det är ett statligt uppdrag att medieträna rektorer eller om det ska ligga på huvudmännen.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter