”Vi bryter mot lagen varje dag”

Från Chef & Ledarskap 2013-12-07 20:41

Ungefär 40 procent av skolledarna har någon gång tvingats neka ett barn särskilt stöd – och bryter därmed mot lagen. Brist på pengar och kompetens är faktorer som spelar in.

Bild: Joanna HellgrenEtt barn eller en elev som är i behov av särskilt stöd har rätt att få det, det slår skollagen och förskolans läroplan fast. Trots det är det många skolledare som inte klarar att leva upp till det. Det visar en enkätundersökning som Chef & Ledarskap gjort bland skolledare i Sverige.

Av de rektorer och förskolechefer som svarat på enkäten uppger 37 procent i skolan och 42 procent i förskolan att de tvingats neka elever eller barn särskilt stöd en eller flera gånger de senaste tio åren.

”Om det vore så att man inte visste vilket stöd eleverna behövde skulle det kännas lättare, men när man vet vad som behövs men inte har resurser till det så känns det hårt och oetiskt”, skriver en rektor.

I enkäten fick skolledarna även svara på frågan om den vanligaste orsaken till att de inte alltid kan leva upp till kraven. Två tredjedelar av dem som svarade på frågan anger ekonomiska orsaker. Att ekonomin är ett stort hinder visar också en undersökning som Lärarförbundet gjorde i våras. Då uppgav sex av tio lärare i grundskolan att en eller flera elever i klassen inte fick det stöd de skulle behöva på grund av bristen på resurser.

Så här skriver några av rektorerna i Chef & Ledarskaps enkät:

”Resurserna står inte alls i proportion till vad lagen säger att vi ska stödja med. Vi begår lagbrott dagligen.”

”Nästa år blir de ekonomiska resurserna kraftigt försämrade vilket gör att vi inte når upp till lagkravet att se till att alla barn får det särskilda stöd de har rätt till.”

”Så länge de ekonomiska resurserna ser ut som de gör i vår kommun kommer elevernas behov av särskilt stöd inte kunna tillgodoses utifrån skollagen.”

Förskolan omfattas inte av skollagens skrivningar om särskilt stöd. I förskolans läroplan står det dock att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Även förskolechefer vittnar i undersökningen om att de inte klarar uppdraget.

”Jag arbetar i förskolan och i min kommun behövs i stort sett diagnos för att få stöd, det är jättesvårt att få resurspengar”, skriver en förskolechef.

Bild: Joanna HellgrenUlrika Lundqvist, enhetschef på för- och grundskoleenheten på Skolverket, ser allvarligt på svaren i Chef & Ledarskaps undersökning.

– Det finns inga kryphål här, skolledare måste förhålla sig till det som står i skollagen. Om de inte kan leva upp till det måste de se över vad det kan bero på. Men det vilar också ett jättestort ansvar på huvudmännen att se till att rektorerna har förutsättningar att bedriva den verksamhet som skollagen kräver, säger hon.

Förutom att alla elever som är i behov av särskilt stöd ska få det, är skollagen tydlig med att det inte ska krävas en diagnos, till exempel dyslexi eller adhd, för att eleven ska få hjälp. Trots det svarar 14 procent av skolledarna i Chef & Ledarskaps undersökning ja på frågan om det krävs en diagnos.

En liknande undersökning bland lärare bekräftar den bilden. När Lärarnas tidning år 2012 frågade 1 000 lärare i grundskolan svarade 24 procent att det krävs en diagnos för att en elev ska få extra stöd.

– Det finns inget stöd i lagen för att kräva en diagnos. En elev har rätt till särskilt stöd om det visar sig att hon eller han har svårigheter att nå kunskapskraven, säger Ulrika Lundqvist.

Många skolledare i Chef & Ledarskaps undersökning svarar att de visserligen ger stöd men att de inte tycker att de kan ge tillräckligt eller rätt form av stöd. Förutom ekonomiska hinder menar de att det ofta beror på att skolan eller förskolan saknar rätt kompetens:

”Visst ger vi särskilt stöd men kanske inte i den omfattning som vore optimalt och inte alltid med rätt kompetens.”

”Jag anser att stödet ges men det är inte alltid tillräckligt och det uppstår också väntetid innan stödet ges.”

Peter Ekborg, biträdande generaldirektör för Skolinspektionen, bekräftar bilden av att det till stor del är en kompetensfråga. Han ser ofta ett samband mellan skolor som får kritik kring särskilt stöd och rektorer som inte förmår styra skolan.

– Det är på skolor med svag pedagogisk ledning som vi ofta hittar brister, säger han.

Det finns mycket att göra men genom att förbättra arbetet med att anpassa undervisningen efter eleverna kommer man långt, menar Peter Ekborg.

– Skolorna måste fundera över vilka metoder som används i undervisningen och hur de är kopplade till elevgruppen man har framför sig. Eleverna är individer och inte en homogen grupp som kan undervisas på samma sätt rakt över, säger han.På senare tid har Skolinspektionen stramat upp uppföljningen av skolor som fått kritik. Men att få kritik behöver inte bara vara negativt. Peter Ekborg tror att rektorerna skulle kunna använda Skolinspektionens rapporter som ett stöd i dialogen med huvudmannen i mycket större utsträckning än vad som görs i dag.Bild: Joanna Hellgren

– En rapport från oss visar att det är en statlig myndighet som säger att så här får det inte lov att vara, det är inte något som den enskilda rektorn har hittat på. Skolledare skulle också kunna bli bättre på att hävda skollagens starka förhållande till kommunallagen. Från statens sida är det väldigt tydligt att det är det pedagogiska ledarskapet som är kärnuppdraget, säger Peter Ekborg.

Ulrika Lundqvist på Skolverket anser också att skolledarna måste bli bättre på att visa vilka behov de har av stöd och resurser. Hon hänvisar till det systematiska kvalitetsarbetet som ett viktigt verktyg för rektorerna när de pratar med sina huvudmän.

– Det systematiska kvalitetsarbetet är oerhört viktigt som underlag för att kunna visa att det här är behovet på vår skola. Det är en del av själva verksamheten och ska göras tillsammans med lärarna, inte vid sidan av. Genom att själv bli varse vilka behov man har blir det också lättare att kommunicera det, säger hon.

Särskilt stöd regleras i lag och läroplan

  • ”Om det //…// kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.”
  • ”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
  • Ur Skollagen 3 kap 8 §.
  • ”Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.”
  • Ur förskolans läroplan Lpfö 98, reviderad 2010.

Många skolor får kritik för bristande stöd

  • Att skolor brister i att ge elever det stöd de har rätt till bekräftas inte bara av Chef & Ledarskaps undersökning. Statistik från Skolinspektionen visar att närmare 71 procent av de granskade skolorna får kritik på den här punkten.
  • Särskilt stöd är också den näst vanligaste anmälningsgrunden, efter kränkande behandling, till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO. Under 2012 fattade Skolinspektionen/BEO närmare 800 beslut an-gående särskilt stöd, över hälften ledde till kritik.

Så gjorde vi undersökningen

  • Den 11 oktober skickade Chef & Ledarskap ut en enkät via mejl till 4 936 medlemmar i Lärarförbundet som är skolledare i förskolan, grund- och gymnasieskolan inklusive särskolan, samt i andra skolformer eller verksamheter.
  • Totalt svarade 1 706 personer på enkäten. Svaren vi redovisar gäller för dem.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
En annan enkät "SKOLINSPEKTIONENS SKOLENKÄT" 2013

Skolinspektionens skolenkät 2013 besvarades av nära 100 000 elever, föräldrar och pedagogisk personal.Skolinspektionen "Skolenkäten bygger på ett väldigt stort underlag och det ger OSS en gedigen inblick i elevernas och skolpersonalens uppfattning om skolorna".
Inom GRUNDSKOLAN ANGER PEDAGOGISK PERSONAL: under "SÄRSKILT STÖD":Vi upprättar åtgärdsprogram,INSTÄMMER HELT O HÅLLET:71%.STÄMMER GANSKA BRA:49%.I GYMNASIESKOLAN:58% resp. 34%.

SNABB UTREDNING AV SÄRSKILT STÖD VID BEHOV,INSTÄMMER HELT O HÅLLET:29%. STÄMMER GANSKA BRA:49%.I GYMNASIESKOLAN:31% resp. 52%.

SÄRSKILT STÖD SÅ LÅNGT DET ÄR MÖJLIGT INOM ELEVENS ELEVGRUPP, INSTÄMMER HELT O HÅLLET:48%. STÄMMER GANSKA BRA:40%.I GYMNASIESKOLAN:43% resp.40%.2014 återkommer skolinspektionen med en djupgående analys, och det kan behövas.Skolledarna verkar ha en annan erfarenhet om man ska tro enkäten från Chef & Ledarskap.

Annons

Fler nyheter