Det blev ju så, man jobbade på sjön och blev kär. Och så fick man barn ihop, berättar Riitta Kiiski Drones.

Sjöelefanten startades för drygt 20 år sedan av rederiet Stena Line. När föräldrarna var ute till havs hade barnen en trygg hamn på förskolan i Göteborgsstadsdelen Majorna. Här, i det Hogwarts-liknande 1800-talshuset, kunde barnen bo dygnet runt, veckor i taget.

I dag har förskolan blivit föräldrakooperativ och båtfolket är i minoritet. Men öppet 24 timmar per dygn, årets alla dagar, är det fortfarande.

Förskolechef Riitta Kiiski Drones hjärna tycks också vara igång dygnet runt. I går kväll gick hon upp och sa god natt till de små nattgästerna vid åttatiden. Sedan vaknade hon vid kvart i fyra med en ny idé om att använda Facebook som en kanal för föräldrakontakt.

– Vi har ju vår hemsida, vi delar ut papper och vi pratar. Men hur ska vi få ut information om en sådan sak som att sätta gränser, till exempel? Jag kom på att Facebook är jättebra för att komma med tips och idéer. Nu har jag tipsat om ett program på ur om synen på barn genom tiderna.

På ett föräldrakooperativ finns en del komplikationer inbyggda i själva organisationsformen. Som chef
är man anställd av ”sina” föräldrar. Ena stunden kan du ha lönesamtal med styrelsens ordförande. Nästa stund kan du kalla in Novas pappa på kontoret för ett allvarligt samtal om hur föräldrarnas skilsmässa går ut över barnet. Och det är samma person som du talar med båda gångerna.

Då gäller det att hålla isär rollerna.

– Det där är en balansgång och det kan vara jättejobbigt när det handlar om styrelsens barn. Men då får jag säga: ”Nu är du pappa, det här handlar om ditt barn här och er situation”, säger Riitta Kiiski Drones.

För ungefär ett år sedan beslutade man att göra tydligare skillnad mellan verksamhet och förening på
Sjöelefanten. Det rimmar bättre med nya skollagen och läroplanen som så tydligt lägger ansvaret för den
pedagogiska verksamheten på förskolechefen.

Men för Riitta Kiiskis Drones del har det också inneburit att hennes inflytande har minskat.

– På styrelsemötena sitter jag med under första halvan och informerar om verksamheten. Sedan blir det föreningsdelen, och då fattas det beslut som också kan påverka verksamheten. Då gäller det för mig att få ihop det med styrdokumenten och anpassa verksamheten till styrelsens beslut.

Ett sådant beslut är de nya attesteringsreglerna, som säger att förskolechefen måste ha styrelsens godkännande för utgifter på mer än 10 000 kronor. Just nu väntar hon på okej för en kurs om dokumentation
och livsprocesser som kostar 25 000 kronor.

– Attesteringsreglerna blir i dagsläget en bromskloss som kan bli frustrerande för mig. Jag har budgetansvar
men samtidigt inte kontroll på alla utgifter, och det kan skapa en oro hos mig. Kanske är det så att vi har lite olika syn på vad som är mitt uppdrag, säger Riita Kiiski Drones.

Det är en svår position, tycker hon. Hon är ensam när hon möter styrelsen och ensam när hon möter pedagogerna. Uppåt kan det vara svårt att förklara hur uppdraget ser ut och hur verksamheten fungerar. Neråt att motivera att det inte finns pengar och varför styrelsen beslutar som den gör. Samtidigt sitter hon där med det stora ansvaret – för arbetsmiljön, brandskyddet, budgeten, personalen, barnens välbefinnande och den pedagogiska verksamheten.

Bild: Nicke Johansson

Sedan flera år tillbaka finns ett beslut bland kooperativets medlemmar om att ta in en städfirma så snart ekonomin tillåter det. Hittills har en förälder om dagen funnits på plats på förskolan för att städa och hjälpa
till vid måltider, påklädning och avdelningsmöten.

Hur föräldraengagemanget kommer att se ut i framtiden är lite oklart. Just nu ser det ut att finnas tillräckligt med pengar för att köpa in städtjänsten. Men om städföräldern försvinner går pedagogerna miste om två extra händer.

– Personaltätheten här är inte så stor, oftast är man bara två på varje avdelning. Och bara att komma ut
på förmiddagen är nästan omöjligt med de små barnen om man inte har den hjälpen, säger Annika Berglind, förskollärare på Sjöelefanten.

Hennes kollega Lena Bozinovic nickar instämmande.

– Vi måste ju också ha våra avdelningsmöten en timme i veckan. Det är ett måste för att verksamheten
ska kunna fungera.

Det är inte bara den extra hjälpen de är ledsna över att förlora. Det är också den fina kontakten med föräldrarna. Den där nära relationen som man kanske får först när man samarbetar kring frukostdisk,
omaka vantar och upphittade småkryp i lekstugan.

– Förut jobbade jag kommunalt och det var fantastiskt att komma hit till Sjöelefanten just för den där
kontakten. Det blir något helt annat när föräldrarna kommer hit och städar, det är verkligen positivt,
säger Annika Berglind.

Tilliten mellan föräldrar och pedagoger är naturligtvis viktig på alla förskolor. Men på en dygnet-runt-öppen verksamhet som Sjöelefanten är den avgörande. En förälder som ska lämna sin tvååring att sova över, kanske både en, två och tre nätter på rad, måste lita på personalen.

– Den tilliten kan bara skapas om man träffas mycket och samtalar mycket, säger Riitta Kiiski Drones.

På dörren till förskolechefens kontor sitter ett blädderblocksblad med ord skrivna i glada tuschfärger. Under rubriken ”Vinnande koncept” står bland annat ”gemenskap”, ”öppna gränserna”, ”superpedagoger” och ”föräldrakooperativ” med ett hjärta framför.

Det är hit in Riitta Kiiski Drones tar föräldrar för allvarliga samtal. Det kan vara om ett barn som mår dåligt, om konflikter i familjen eller om att ett barn har för många och långa dagar på förskolan. Eftersom Sjöelefanten aldrig stänger kan vistelsen bli lång.

– Mycket av den tiden är ju sovtimmar. Men om ett barn är här så mycket blir närvaron hemma otroligt liten. Då kan jag ta ett snack med föräldern och säga att du behöver inte jobba 125 procent, för ditt barn ser ändå inte skillnad på Askimsbadet och en havsstrand i Thailand. Då är det bättre att jobba lite mindre och ge ditt barn den där tiden i stället, säger Riitta Kiiski Drones.

Hon har inga problem med att vara rak mot föräldrarna, säger hon. Hon tycker också att det märks att många föräldrar i dag är osäkra och att de har ett behov av att få prata om sin föräldraroll.

– De behöver råd och bekräftelse och en möjlighet
att prata av sig, säger Riitta Kiiski Drones.

– Jag brukar skämta med föräldrarna och säga att det är med barn som med hundar: de behöver tid, gränser och massor av kärlek. Men en del föräldrar vet inte riktigt hur de ska göra med det här med gränssättning. Och det var därför som det blev Facebook för mig imorse!

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter