Egentligen är det inte så konstigt. En hungrig kropp reagerar med olust och otillfredsställelse. Poängen är att vi ska gå och leta efter någonting att äta, något som tillfredsställer våra kroppars inre kemi.

– Det är självklart att en hungrig människa blir en rastlös människa, så fungerar nervsystemet, säger Maria Lennernäs, professor i beteendeinriktad mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad och för tillfället gästprofessor vid Högskolan i Gävle.

– Sedan finns det saker som kan trycka undan känslorna av hunger för att man är så extremt motiverad att göra något annat, till exempel om man är väldigt sexuellt upphetsad, i ett extremt flow i ett datorspel eller om brandlarmet tjuter.

Frågan är om en andragradsekvation kvart i tolv en februariförmiddag är tillräckligt fängslande för att trycka undan hungerkänslorna i en växande tonårskropp. Nej, förmodligen inte. Får kroppen inte mat får eleven allt svårare att fokusera på skolarbetet.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan ätande och lärande, menar Maria Lennernäs. Vi vet hur en otillfredsställd människa reagerar. Vi vet också att långvarig brist på vissa mineraler, vitaminer och fettsyror påverkar hjärnans kognitiva funktioner.

Däremot finns det inte tillräckligt med forskning för att kunna belägga ett samband mellan just skollunch och elevprestationer. Det konstaterade Maria Lennernäs när hon på Livsmedelsverkets uppdrag gjorde en inventering av just sådan forskning.

– I skolan har maten framför allt handlat om att barnen inte ska bli undernärda, att även barn från resurssvaga hem ska få tillräckligt med näringsämnen och att eleverna ska få tillräckligt med energi och bränsle för att orka med skoldagen.

Andra aspekter på skolmaten har inte varit lika intressanta att forska om. Och det är synd – för om man kunde visa att skollunchen höjer den akademiska prestationen skulle den förmodligen tilldelas mer resurser, menar hon. Och med högre status och mer pengar skulle maten bli bättre och fler elever skulle äta skollunch oftare.

Det finns mer forskning på sambandet mellan skolfrukost och elevernas prestationer. Det finns också en svensk studie som visar att ungdomar som har oregelbundna frukostvanor även äter sämre till lunch och middag.

Maria Lennernäs tycker att det borde serveras frukost i skolorna – både för att skapa förutsättningar för elevernas inlärning och för att ge alla barn samma chans, även de som får dålig eller ingen frukost hemma.

Det nya kravet i skollagen på att skolmaten ska vara näringsriktig ger hon däremot inte mycket för. Dels blir näringsberäkningar av maten mest kvalificerade gissningar: Näringsinnehållet i en portion lasagne varierar beroende på så många saker – hur receptet ser ut, om moroten är en sommarmorot eller vintermorot, om korna har fått berikat foder, var spannmålet har skördats, om jorden har gödslats eller inte.

Dels riskerar vi att missa det hälsofrämjande perspektivet, menar hon.

– Ett hälsofrämjande perspektiv på skolmat innebär, som jag ser det, att servera mat som har social acceptans hos barnen, vid en tidpunkt som är lämplig i förhållande till skoldagens början och till om eleverna äter frukost i skolan eller inte. Det är också att skapa en rofylld miljö där det inte är stressigt, buller, slammer och långa köer. Och att göra maten kulinarisk och god.

– Måltiden är en ritual som vi upprepar varje dag. Men om den inte är förknippad med god smak och med lugn och ro, då kommer vi att sluta äta måltider och i stället gå och köpa en chokladkaka där, en korv där, en hamburgare där. Jag tycker att skolledare ska ta maten på allvar och verkligen ta reda på vad ungarna vill!

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter