Rektor hamnar i kläm mellan budget och elevens behov

Ett beslut handlar om en skola i Piteå kommun som drog ned på en elevs stöd från 20 till 15 timmar i veckan – trots att elevens stödbehov inte hade minskat. Anledningen var att skolan hade fått minskade resurser av kommunen. Föräldrarna överklagade åtgärdsprogrammet och fick rätt: eftersom stödbehovet var oförändrat hade skolan inte skäl att minska stödets omfattning.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman är rektor på Dragonskolan i Umeå och vice ordförande i Lärarförbundets skolledarförening. Hon konstaterar att det kan bli en svår situation för rektorn att både hålla budget och ansvara för att eleven får det stöd den behöver.

Men det statliga uppdraget är det som måste prioriteras, menar hon.

– Jag skulle inte välja att dra bort stödet, jag skulle försöka omfördela på något vis och kommunicera det till huvudmannen. Det är elevens rätt till stöd enligt skollagen som måste gå före budget.

Den nya skollagen stärker skolledarens egen beslutanderätt. Det ställer också ökade krav på skolledarens kompetens, inte minst den juridiska, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Hennes råd till andra rektorer blir därför att läsa på – att ha koll på vad lagen kräver och vara tydlig mot huvudmannen.

– Som rektor kan man naturligtvis hamna i kläm och känna sig väldigt osäker eftersom man också är tjänsteman. Men egentligen tror jag inte att någon huvudman vill stå i tidningen som en som inte ger elever det stöd som de har rätt till enligt lag.