Introduktionsår skapar mer jobb

Generellt är man positiv till introduktionen som en kvalitetsutveckling. Det som oroar är praktiska problem – som hur får jag tid för det här och hur ska man organisera runt mentorskapet.

Det säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket, som har arbetat med föreskrifterna om introduktion och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Hon har under hösten varit på turné och träffat ett par tusen skolledare.

Många frågor handlar om mentorn och mentorskapet, till exempel om problemet att i små kommuner hitta mentorer med rätt behörighet. Och från kommuner som inte redan jobbar med mentorer är signalerna att man tycker att det är en svår organisation.

Rektorerna har också bett om ett stödmaterial och det är på gång. Sedan ska det också bli ett material för förskolechefer.

För att kunna ansöka om legitimation måste den lärare eller förskollärare som har fått sin examen efter den 30 juni 2011 först gå en introduktion på ett läsår med mentor. Men det finns ett undantag, en övergångsregel för dem som har börjat jobba utan att ta ut examen. Kravet på introduktion gäller inte för dem som efter den 30 juni 2011, men före den 1 juli 2018, tar ut examen och samtidigt kan visa att de före den 31 mars 2012 har arbetat minst ett läsår som lärare eller förskollärare.

– Från början var det den 1 juli 2012 som gällde, men det ändrades, förklarar Charlotte Wieslander.

Hon tror att många kan ha missat det nya datumet. Det var inget man gick ut med stort från departementet.

– Men det har heller inte funnits så stort engagemang eftersom det är så få som kommer att gå introduktionsperioden från och med vårterminen. Det är först nästa läsår som det sätter i gång i större skala.

För förskolechefen Johanna Albertsson i Borås är dock frågorna runt introduktionen högst aktuella. Hon anställde i november en nyexaminerad förskollärare som började den 16 januari.

– Det var på en skolutvecklingskonferens som jag förstod hur mycket jobb det var med introduktionen, det visste jag inte innan jag anställde henne. Det kommer självklart att ta otroligt mycket tid från min sida – tid som jag i dag inte har. Så det känns väldigt övermäktigt.

Hon ångrar inte rekryteringen, säger att det är en duktig tjej och som hon har stark tilltro till.

– Men hade jag varit lite osäker, och vetat vad jag vet i dag, då hade jag kanske tvekat och valt någon som inte var nyexad.

Samtidigt skyggar hon för tanken, menar att det vore tråkigt om man börjar tänka att jag hinner inte anställa en nyexaminerad.

– Jag hoppas att vi inte hamnar i det läget, men det kan ju bli så om introduktionen innebär väldigt mycket mer att göra, säger Johanna Albertsson.

I Borås har kommunens centrala utvecklingsenhet och lärarorganisationerna under hösten arbetat med ett mentorsavtal. Innebörden är att mentorer får en nedsättning i tid på mellan fem och femtio procent beroende på hur många nyexaminerade de har hand om. Efter att ha gått en mentorskurs på högskolan kan det bli 1 500 kronor per månad i lönepåslag – 500 kronor för kursen och ytterligare 1 000 kronor under den tid som man har en adept. Några dagar innan avtalet undertecknas talar jag med Rose-Marie Caldehed, som är ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning.

– Förhandlingarna handlar om vad som gäller för mentorerna. När det gäller skolledarna har vi inte kommit fram till hur det ska lösas. Men det är absolut något som måste diskuteras för introduktionen är ett väldigt mycket större uppdrag än tidigare, säger hon.

Det tycker också förskolechefen Sara Calestam, som före jul var i färd med att rekrytera en förskollärare.

– Det är positivt för att det är kvalitetshöjande, men jag tänker på att vi redan nu har rätt begränsat med tid och funderar på hur jag ska ha möjligheter att göra uppdraget på bästa sätt. Även om vi i dag har mentorer är det här ett annat och mer krävande uppdrag.

Hon tänker också på hur ansträngt budgetläget är för 2012.

– Några pengar till kompensation för den tid som genom introduktionen försvinner från verksamheten – det finns inte, konstaterar Sara Calestam.

Ann-Kristin Sjörén-Stendahl är rektor på Kristinebergskolan och ordförande i Lärarförbundets Boråsavdelnings skolledarförening.

Hon berättar att hon just har haft ett möte med kommunchefen och ett kommunalråd för att framföra att det nu är dags att dra i nödbromsen – rektorerna har redan fullt upp.

Men introduktionen är ju en uppgift som står i lagen?

– Javisst, precis. Men det kommer alltför mycket uppifrån och vi känner att det inte lyssnas tillräckligt. Det här innebär mer arbete men tyvärr har man i Borås gjort en omorganisation som också innebär mer arbete.

Tio kommundelar har blivit tre stadsdelar, en nyordning som ännu inte riktigt har satt sig, menar Ann-Kristin Sjörén-Stendahl. En enkätundersökning som gjorts av den lokala skolledarföreningen visar att det administrativa arbetet har ökat.

– Vi ska göra en anpassning i vår stadsdel på 13 miljoner. Vi måste ta hand om dem som finns redan i dag och måste kanske göra uppsägningar.

Nej, på Kristinebergskolan finns inga akuta behov av en mentorsorganisation. Men om man i framtiden ska klara introduktionsperioden anser Ann-Kristin Sjörén-Stendahl att det inte bara behövs nedsättning i tid för mentorerna, skolan måste också få kompensation för den tid som går åt till uppdraget.

– Att det går in en vikarie, även att det för rektorn är någon annan som går in och gör något. Jag vet inte hur man annars ska få den tid som behövs.

Men på den punkten är chefen för utvecklingsenheten, Joakim Cannerfors, helt kallsinnig.

– Vi har haft ett mentorsavtal som har funkat sedan början 2000-talet. Eftersom det har fungerat tidigare så måste det väl fungera framgent också.

Han tillägger att tanken inte är att radikalt öka tidsuttaget för mentorsuppdraget utan att det är samma regler som gäller.

– Vårt gamla avtal gick ut på att man hade mellan fem och femtio procent avsatt tid för ett mentorsuppdrag, att man hade ett arvode på 1 000 kronor och att komplexiteten, restid och annat avgjorde hur mycket arbetstid som de facto skulle avsättas.

Skillnaden är, menar han, att man nu tydligare har definierat vad mentorn ska göra.

Under hela 2011 anställdes i Borås drygt fyrtio nyexaminerade – de flesta inom förskolan. Hur många av dem som enligt de nya förskrifterna ska ha en mentor har inte klarlagts, enligt Joakim Cannerfors.

Skolledarna ska som vid all implementering få stöd och hjälp, bland annat genom olika nätverk och mötesarenor där de kan utbyta erfarenheter och åsikter – en praxisnära fortbildning, säger Joakim Cannerfors. Man har också skissat på ett stödmaterial berättar han.

Några dagar senare är mentorsavtalet i hamn. Men frågan om introduktionsperiodens följder för förskolechefer och rektorer är inte löst, den ska skolledarföreningen nu jobba vidare med, säger lokalavdelningsordförande Rose-Marie Caldehed.