Från snejl till mejl

– Den interna kommunikationen vilar på tre ben: en samordnande funktion, en relationsbyggande och en förändringsförberedande.
Mejlen stödjer vissa funktioner bättre än andra. När flera ska samarbeta i ett längre projekt kan det till exempel vara klokt att avstå från att mejla. Publicerar man texterna på en lärplattform eller motsvarande kan deltagarna kommentera arbetet löpande på ett sätt som ger en bättre överblick än en mejlväxling.
Ett kort mejl om en känslig förändring är ofta inte särskilt lyckat eftersom det kan ge upphov till oro och väcka en massa frågor. Att kalla till möte istället är effektivare för då har alla möjlighet att ställa frågor och stämma av sin tolkning direkt, resonerar hon. Som chef har man förstås stort inflytande över vilka verktyg som används när.
Men hur ska skolledare då tänka kring sitt eget mejlande? Måste man alltid svara snabbt på mejl?
Nej, man behöver för det mesta inte svara omgående för den som har ett akut ärende ringer i stället, tycker Eva Sjöqvist. Fördelen med mejl är ju att vi kan ta del av den när vi får tillfälle.
– Om det börjar brinna skickar man inte ett mejl. Egentligen är det sällan bråttom.
I sin forskning identifierade Eva Sjöqvist olika typer av mejlanvändare, från de som var mycket strukturerade till de väldigt stressade. Eftersom människor är olika finns det olika sätt att förhålla sig till mejlandet på. För vissa kanske det är störande att kolla mejlen flera gånger under dagen, för andra erbjuder det ett skönt avbrott. Men ingen bör känna att de ständigt måste vara uppkopplade, det vore orimligt tycker hon.
– Koncentrerar du dig djupt är det inte bra att bli avbruten. Och börjar du dagen med att läsa mejlen kanske du inte gör något av allt det du hade förutsatt dig.
Läs mer:
Sjöqvists, Eva - "Electronic Mail and its Possible Negative Aspects in Organizational Contexts (2008)", doktorsavhandling. Se särskilt checklistorna s 167
Du och mejlen
- Börja inte dagen med att läsa mejlen.
- Använd ärenderaden och berätta vad mejlet ska handla om.
- Berätta det viktigaste först. Många läser mejl slarvigt.
- Ha alltid ett visitkort i mejlet så att medarbetare och andra lätt kan ringa upp med eventuella frågor eller synpunkter.
- Fatta dig kort så att du blir läst. Det är extra viktigt nu när många läser mejl i mobilen.
- En längre text fungerar bäst som bilaga.
- En bilaga är bättre än fem.
- Tro inte att du har löst en fråga bara för att du skickat mejl. Det är först när mottagaren har läst, förstått och vidtagit åtgärder som du kommit någonstans.
- Håll efter din skräppostlista. Lägg själv till avsändare som inte klassas som spam.
- Stäng av plingandet. Låt inte ny mejl störa i stunder då du är djupt koncentrerad.
Mejlens roll i organisationen
- Reflektera kring hur mejlen används i organisationen i dag. Är mejlen en källa till stress? För vem och när?
- Vilka målgrupper finns? Vilka har högst prioritet?
- Etablera en kultur där det inte skickas massmejl om små saker eftersom det stjäl tid från alla. Uppmärksamma medarbetare på att de bör undvika att ”svara alla”.
- I stället för att mejla tjugo gånger om till exempel mötestider, hitta en annan lösning. Ta upp liknande frågor när ni möts, sätt upp en lista vid kaffeautomaten eller använd andra IT-tjänster som Doodle eller lärplattformar.


































