En praktisk lektion i demokrati

Från Chef & Ledarskap 2011-10-08 22:09

Yttrandefriheten gäller lika för alla. Rektor har ingen självklar rätt att förhandsgranska eller censurera en skoltidning. Så var går gränserna för vad eleverna får skriva?

En skoltidning är ett väldigt bra pedagogiskt verktyg för att lära eleverna om samhället, anser SO-läraren Ulf Gräsberg. I tretton år har han tillsammans med sina 7-9-elever på Perslundaskolan i Ockelbo producerat tidningen En spänn. Tidningen har flera gånger vunnit Dagens Nyheters tävling Lilla journalistpriset. Ulf Gräsberg försöker alltid få eleverna att fördjupa sig och inte bara skriva om olika idoler. Ibland ber han om strykningar för att saker som kommer fram är för känsliga. Som i fallet med en elev som skrev en berättelse om sitt liv där det kom fram tunga saker om hans hemförhållande.

– Jag pratade med både honom, hans mamma och pappa och vi strök en del men berättelsen är väldigt stark och jag tror att publiceringen blev en positiv upplevelse för honom, säger Ulf Gräsberg.

Både i rollen som deras lärare och som tidningens ansvarige utgivare för han hela tiden en dialog med eleverna om vad som är intressant och bra journalistik. Bland annat har de Foto: Nicke Johanssongenomfört en granskning av en dyr konferensresa som den egna skolans lärare gjort. Det var inte alldeles populärt i kollegiet men ingen försökte stoppa publiceringen.

– En stark rektor vågar släppa fram eleverna och är inte rädd för kritik och pikar, säger Ulf Gräsberg.

För en skoltidning gäller samma juridik som för vilken annan tidning som helst och skolan är en myndighet som alla andra. Men när organisationen Ung Media i våras testade femton skolors kunskaper om offentlighetsprincipen fick åtta betyget Icke godkänt. Ett antal unga skoltidningsjournalister sökte upp ansvariga på skolan och begärde att få ut allmänna handlingar i form av mejl som skickats till skolan. De möttes av både ifrågasättande och rent nekande svar. På en av skolorna blev svaret att man raderade sin e-post regelbundet och på en annan att man inte hade tillgång till rektorns e-post. I strid med offentlighetsprincipen ombads de unga journalisterna av några skolor också att legitimera sig.

Anna Ehrlemark är författare till boken Yttrandefri och projektledare på organisationen Ung Media som ger råd och stöd till skoltidningsjournalister. Hon tror att många rektorer ser skoltidningarna som en självklar del av skolan eftersom de produceras inom skolbyggnaden.

– De kanske ser det som något gulligt och bra som kan vara del i marknadsföringen av skolan, säger hon.

Ung Media hjälper skoltidningar med råd om både hur de kan organisera sig, juridik, pressetik och rent journalistiska frågor. De delar också ut ett litet presstöd till sina medlemstidningar. Organisationen rekommenderar sina medlemmar att driva tidningarna som fristående föreningar eftersom skoltidningen då verkar helt oberoende av skolan.

– Men de flesta skoltidningar produceras på lektionstid och i samarbete med lärare, säger Anna Ehrlemark.

Hon berättar att en av deras medlemstidningar fick uppleva att rektorn ville köpa in hela upplagan för att hindra spridning av en novell där en av skolans lärare blev mördad. Den elev som var ansvarig utgivare var bra påläst på det juridiska och protesterade. Tidningen kunde nå sina läsare som vanligt. Det har också hänt att organisationen har behövt medla mellan upprörda skoltidningsmakare och rektorn. I ett fall hade skoltidningen publicerat en sexnovell som rektorn tyckte var upprörande och hon krävde sedan att få förhandsgranska tidningen innan den gick i tryck.

– Då skrev vi ett brev till rektorn där vi snällt och tydligt förklarade vad som gäller juridiskt och påpekade att det är viktigt att unga journalister får lära sig att yttrandefriheten gäller även för dem, säger Anna Ehrlemark.

Anna Ehrlemark rekommenderar den rektor som tycker att skoltidningen trycker olämpliga saker att ta upp det med redaktionen men utan påtryckningar. Bäst är att mejla eller att söka upp redaktionen och undvika att kalla upp de unga journalisterna till rektorns rum.

– Och man kan alltid begära att få replik införd i tidningen om man vill ge sin egen syn på något, säger hon.

Ulf Leo är före detta rektor och numera forskare vid universitetet i Lund. Förra året doktorerade han med avhandlingen Rektorer bör och rektorer gör, om hur rektorer förhåller sig till skolans demokratiuppdrag och han är nu verksam som lärare vid rektorsprogrammet. Ulf Leos uppfattning är att rektorer pratar mycket om elevernas yttrandefrihet kontra gränser för vad som är kränkning.

– Under min egen tid som lärare och rektor dök sådana frågor ofta upp. Då handlade det om att eleverna kunde tycka att något bara var ett skämt men att vi såg annorlunda på det, säger Ulf Leo.

Han råder de rektorer vars skolor producerar skoltidningar som en del av undervisningen att ha en ansvarig utgivare som är anställd på skolan och hans förslag på hur man som rektor ska hantera konflikter som uppstår om innehållet är kort och enkelt.

– Alltid med dialog! Sitt ner och prata, hör hur eleverna tänker, lägg fram dina synpunkter och försök bli överens.

En skola där relationerna mellan skoltidningsredaktion och skolledning verkar fungera utmärkt är Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.

Viktoria Ottosson är ansvarig utgivare för och en av redaktionsmedlemmarna på skoltidningen Hvitsnurran. Tillsammans med Samuel Horgby sitter hon i lokalen de delar med elevkåren. Där är ganska rörigt, med gamla kartonger, godisburkar och papper på bänkar och golv. I ett hörn står en dator och i ett annat ligger en maskeraddräkt i form av en kyckling.

Hvitsnurran är mycket proffsigt gjord och man har höga ambitioner.

– Den ska vara rolig och tilltala många och innehålla mer än bara skvaller, säger hon.

Innehållet spänner över allt från världspolitik och artiklar om elevinflytande till intervjuer med före detta elever och satir.

– Moderata ungdomsförbundet här på skolan blev rätt sura när vi gjorde en lista över -ismer och skrev att de vill införa pennalism på skolan. Men det får de tåla, det var ju bara på skämt, säger Samuel Horgby.

När tidningen innehöll en stor drinkskola fick de arga mejl från rektor och reaktioner från lärare som uttryckte besvikelse.

– Vi ville inte provocera utan skrev bara om sådant vår läsekrets är intresserad av. Vi hade kunnat publicera det i dag också, säger Viktoria Ottosson.

I övrigt beskriver de relationerna till skolledningen som goda och berättar att de brukar få mycket positiv respons.

– Det har aldrig hänt att de har velat lägga sig i vad vi trycker, säger Viktoria Ottosson.

– De verkar stolta över vad deras elever åstadkommer och tycker det är bra för skolan att vi finns. Rektorn tar alltid ett exemplar, berättar Samuel Horgby.

Hvitsnurran

Hvitsnurran utkommer med fyra nummer per år i en upplaga på 600 exemplar. Den delas ut gratis bland Hvitfeldtskas runt 1850 elever. Tidningen drivs av en förening som är helt fristående från skolan. Redaktionen består för närvarande av 15 elever ur alla tre årskurserna. Man får ett litet presstöd från Ung Media men tryck- och omkostnader finansieras huvudsakligen av annonsintäkter.

 

Skoltidning har skydd i grundlagen

Offentlighetsprincipen innebär att alla människor har rätt att begära ut offentliga handlingar från kommunala, landstingskommunala och statliga myndigheter och verk. På skolor är sådant som betyg, närvaro, utvärderingar och individuella utvecklingsplaner offentliga handlingar. De sistnämnda är dock undantagna om de innehåller känsliga uppgifter om elevernas hälsa eller privatliv då de, liksom även prov, kan sekretessbeläggas. För dokument som rör elevvård råder i många fall stark sekretess. Många handlingar kan ändå lämnas ut om de avidentifieras först.

Alla tryckta skrifter som innehåller ursprungsuppgifter (vem som har tryckt tidningen, antal exemplar och utgivningsort) skyddas av tryckfrihetsförordningen. Det gäller även för skoltidningar, oavsett om man utsett någon ansvarig utgivare eller ej.

Myndigheter får inte förhandsgranska, censurera eller stoppa tryckning och spridning av någon skrift, vare sig tryckt eller nätpublicerad, på grund av dess innehåll. Om rektorn tycker att skoltidningen kränker någon elev eller på annat sätt orsakar någon skada kan han eller hon be dem att föra en press-etisk diskussion på redaktionen. Och är övertrampet grovt kan en skoltidning, precis som vilken annan tidning som helst, anmälas till JO eller JK. Pressombudsmannen befattar sig däremot inte med skoltidningar.

Om skoltidningen ägs av skolan är det inte censur att lägga sig i innehållet.

Eva-Lotta Hultén

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter