En annan invändning är att 140 tecken alltid innebär att kommentarer blir ytliga och resonemangen, i den mån dessa alls kan föras på twitter, blir grunda. Twitter är bara ett korthugget flörtande på var mans mediescen, allas vår tid i rampljuset där den med flest följare och retweets vinner.
Det är lätt att raljera över twitter, samtidigt har väl få missat hur mediet bidragit till att mobilisera människor. Den arabiska våren har präglats av mikrobloggen, och här hemma har mediet haft genomslag som när skolfolk under våren diskuterade ”mer kateder”. Det var också på twitter som lärare uttryckte sitt ogillande när Aftonbladet sjösatte granskningen de döpt till Skolraset. Lärare ilsknade till och skapade #skollyftet som lever vidare flera månader senare.
Twitter fyller trots sitt korta format alltså flera funktioner, annars skulle man inte kunna förklara dess stora popularitet. Man skulle kunna beskriva mikrobloggen som en världsomspännande anslagstavla och ett jättelikt pågående samtal om vitt skilda ämnen där vem som helst kan kasta sig in och delta. Flöden med kommentarer finns för konferenser, aktuella nyhetshändelser, reformer och debatter. Flöden som många gånger kan ge nya infallsvinklar, ny kunskap och väcka tankar. Flöden som erbjuder nya kontakter.
Twitter fungerar också som en jättelik frågelåda. Vem som helst kan få svar på stort och smått eller på specifika frågor om hur man kan arbeta med i-pad i förskolan eller om Skolverket har givit ut några nya ämnesplansmatriser till Gy11. Klimatet är generöst och ofta finns det någon som är villig att lägga tiden på att ta itu med din fråga.
För skolledare finns flödet #skolledare att följa eller delta i. Ordet rektor är mindre lyckat att tagga sina inlägg eller tweets med eftersom det används ofta och mycket av twittrare i Indonesien och Turkiet. Ens inlägg riskerar att drunkna i det indonesiska flödet innan någon annan hunnit fånga upp det.
För inlägg fångas upp, skickas vidare och kommenteras, oavsett om det handlar om en skolledare som tipsar om en artikel om ledarskapsforskning eller någon som utrycker frustration över all administration. Twitter blir en plats där man kan låta kollegor och andra glänta på dörren till allt skolledarjobbet rymmer, från elevers förväntan inför skolstart till styrkort och personalmöten.






Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

































