Här får lärandet rum

Från Chef & Ledarskap 2011-10-08 21:10

Foto: Thomas Zaar

Utmanande arkitektur, genomtänkt möblering och spännande utemiljöer. Eller torftiga asfaltsgårdar, snuskiga toaletter och nedklottrade korridorer. Vad har rummet för betydelse för vår uppfattning om oss själva – och för våra möjligheter att lära?

Anna Törnquist, arkitekt med skolbyggnader som specialitet, tycker att det behövs ett paradigmskifte i synen på elevernas fysiska miljö.

– Man måste visa eleverna att skolan är viktig, att vi vuxna bryr oss om den och satsar på den. Och att vi satsar på eleverna, att de ska ha det bra. ”Det här är er arbetsplats och ni ska ha det lika bra som man har det på Ericsson.”

Hon berättar om sin egen första erfarenhet av skolhusarkitektur. Det var i slutet av 1980-talet i en skola i Lövgärdet norr om Göteborg och hon hade fått i uppdrag av en förtvivlad rektor att se över skolans skåphall.

– Att komma in i den här skolan var en chock. Det såg ut som en krigshärjad zon. Skåphallen var förskräcklig med insparkade skåp, det hade eldats lite i hörnen och det var graffiti överallt.

Uppdraget vidgades och resulterade efter några år i en total omvandling av skolan – den delades in i arbetslag och fick en stor central entréhall som blev hela skolans hjärta.

– På ingivningen kom några av dem som hade varit nior när vi hade jobbat Foto: Maja Brandmed planeringen. De sa: ”Åh, här är ju finare än på McDonald's!” Det var nog det goaste beröm jag har fått som arkitekt!

Den ombyggda skolan stod färdig 1991. Fortfarande i dag, efter 20 år, är den i princip fläckfri, säger Anna Törnquist.

– Det är helt fascinerande. Jag tror att det beror på att eleverna kände att man satsade på dem. Att man faktiskt hade respekt för dem.

Anna Törnquist menar att det finns två huvudsakliga skäl att se över Sveriges skolhus. Många skolor har gigantiska ombyggnadsbehov för att skolhusen är i dåligt tekniskt skick. Men det hon själv intresserar sig mest för är att så många skolor behöver byggas om för att rimma med en modern pedagogik.

– Även många nya skolor byggs enligt en förmedlingspedagogisk tradition som har varit borta ur den pedagogiska litteraturen och styrdokumenten i många år. I många skolor mer eller mindre tvingas man till en traditionell undervisningssituation på grund av hur lokalerna ser ut.

Utmaningen är att bygga skolor som ska stå i kanske 100 år, samtidigt som planeringshorisonten inte är längre än några få år. Som arkitekt måste hon leta efter stabila parametrar som är viktiga även om 50 år eller mer. En sådan, menar hon, är gruppens trygghet. I dag behöver vi försöka skapa en trygg arena för arbetslag på kanske 100 elever och deras lärare snarare än den traditionella klassen på 25–30 elever och en ensam lärare.

– Vad jag också tror kommer att finnas kvar om 100 år är kunskapen om att man måste få lära sig med hela kroppen. Att man på något sätt ska ha tillgång till miljöer som inte bara är bord och stolar i ett teoretiskt rum utan också kunna jobba med olika material, i andra kroppsställningar. Då behöver vi olika stora rum för olika gruppkonstellationer och med olika utrustning. Och olika möblering för att kunna variera lärstilar och arbetssätt.

Anne-Marie Körling, grundskollärare och sakkunnig i Haninge kommun, har en bestämd uppfattning om vad ett klassrum ska signalera: Det ska varken vara ett gammaldags förmedlarklassrum där läraren står i centrum eller ett hemtrevligt klassrum där läraren har iscensatt sitt subjektiva rum med sin subjektiva smak.

– Jag vill ha ett professionellt rum som visar att här håller vi på med något speciellt. Där man i väggar, golv och tak kan se ett förverkligande av läroplanen. Det går inte i vare sig förmedlarklassrummet eller i det hemtrevliga klassrummet, säger hon.

På till exempel Nya Zeeland är klassrumsorganisation ett viktigt ämne. Här i Sverige tar vi ofta miljön för given och nöjer oss kanske med att klassrummet är ”trevligt”.

– Frågan är om det räcker. Och vems trivsel pratar vi om? Är det ett Foto: Anne-Marie Körlingpedagogiskt rum eller är det trevligt för att läraren har tagit dit sin krukväxt? Jag har sett skolor i Sydafrikas kåkstäder som har bättre klassrum än vi har i Sverige. Det är lärandet som ska lyftas fram – det är det vi kan arbeta med.

Hon besökte nyligen en skola i Stockholmsområdet där klassrummet såg ut mer som en väntsal än som ett pedagogiskt rum. En centralt placerad kateder, bänkar i rader, en bokhylla längst bak i rummet. Det var allt.

– Vi ska utbilda eleverna i ansvarstagande och det står i kursplanen att eleverna ska inhämta kunskap. Men då undrar jag: var finns redskapen? Hur tillgängliga är de? Får eleven själv hämta en bok ur bokhyllan för att slå upp något? Eller blir det bara ett störande element? Rummet får inte vara så strängt att förflyttning inte är tillåten.

När hon själv ska organisera ett klassrum tänker hon i cirklar. I New York har det gått ut ett påbud om att det ska finnas en rund matta i alla klassrum, för alla årskurser. Det är såklart inte själva mattan som är poängen, utan möjligheten att sitta i ring.

– Då ser du alla och alla kan se dig. Du kan inte göra miner bakom ryggen på någon. Du är direkt ansvarig för vad som sägs och direkt ansvarig för ditt eget deltagande. Det blir både tryggare, mer tillåtande och mer ansvarstagande.

Miljön ska bära lärandet, säger hon. Då måste lärandet också synas i klassrummet, till exempel genom elevarbeten i olika stadier av läroprocessen. Det räcker inte med en gratisaffisch från en resebyrå för att berätta att i det här rummet lär vi oss spanska.

– De som råkar allra värst ut är högstadieeleverna. De byter lärare och rum flera gånger om dagen och oftast är det enda som syns när de har lämnat klassrummet ett kvarglömt sudd och en penna och kanske lite kladdat ”fuck you!” på en bänk.

Att elever bär sig illa åt i torftiga klassrum är nästan ett sundhetstecken, menar hon. Eleverna har inte valt att vara i skolan. De har skolplikt och dessutom en lagstadgad rätt att lära sig. Den som kritiserar en elev för att den har svårt att sitta still eller stör på lektionen borde tänka på det. Och fråga sig själv: Vill jag vara elev i det här klassrummet?

– Om rummet har en pedagogisk uppbyggnad, då befriar det både lärarna och eleverna. Eleverna vet hur de ska röra sig och vara, de vet att skolan är för dem. Och då behövs inga ordningspoliser.

Pia Björklid är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och forskar bland annat om fysiska miljöers betydelse för barns lärande och utveckling. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte bara är en lärandemiljö utan också en utvecklingsmiljö.

– Barnen är där väldigt länge. Det är inte bara en arbetsmiljö där de ska lära sig saker, det är också där de utvecklas. Det är mycket som händer i skolan som har med social utveckling att göra och med demokratiska frågor och medinflytande.

För några år sedan gjorde hon en forskningsöversikt, Lärande och fysisk miljö, för dåvarande Myndigheten för skolutveckling. I den konstaterar hon att den fysiska miljön i skolan har en rad brister, sådant vi aldrig skulle acceptera i en kontorsarbetsmiljö. Sjuka hus, hög skadefrekvens, bristande underhåll, dålig städning, inte sittriktiga möbler, sunkiga toaletter, buller, dålig belysning. Listan blir lång och eländig.

– Samtidigt kan man se i forskningen att barn reagerar starkt mot till exempel klotter. Det väcker oro hos barnen, det känns inte tryggt. Barnen vill ha det fint omkring sig. Om det är slitet och fult, då ger det ju andra signaler som talar om om man är välkommen eller inte.

Den fysiska miljön glöms ofta bort, menar hon.

Vi tar den för given och tänker inte på hur stor pedagogisk betydelse den egentligen har. Ett problem är också att styrdokumenten är så vaga – i stort sett står det bara att lokalerna ska vara ändamålsenliga.

Men frågan är vad som räknas som ändamåls-enligt. I förskolan är trängsel ofta ett problem. I och med besparingarna på 1990-talet blev barngrupperna större och personaltätheten minskade. Ändå ser lokalerna i princip likadana ut som tidigare.

– Buller är något man pratar mycket om när det gäller förskolan. Rummen är inte planerade så att det kan pågå aktiviteter utan att störa de barn som vilar. Forskare menar också att det är viktigt att det finns själv-instruerande material så att man inte alltid behöver ha tillsyn över de större barnen. Det måste finnas löst material som barnen själva kan planera sin lek och verksamhet utifrån – både inomhus och utomhus.

Det är också viktigt att barnen får leka färdigt – att de inte alltid blir avbrutna i sin lek av att det kommer andra barn, som det lätt blir i stora barngrupper.

– Förskolans pedagogik går ut mycket på att man ska vara ute och uppleva naturen. Det har blivit väldigt svårt för förskollärarna eftersom de är så få att armarna inte räcker till riktigt när de ska ut på utflykter. Då blir det väldigt viktigt hur närmiljön är planerad, säger Pia Björklid.

I forskningsöversikten konstaterar hon att den fysiska miljön har betydelse för barnens utveckling, men också för hur barnen utvecklar sin identitet i relation till platsen. Yngre barn är konkreta i sitt handlande och utforskar miljön med sin egen kropp – då kan de identifiera miljön och den kan kännas meningsfull. Äldre barn tolkar byggnader och fysiska miljöer på ett mer symboliskt sätt och då blir till exempel utsmyckningar viktigare.

– Studier har visat hur viktigt det är för barnen att ha det fint och fräscht, det gör att man känner en tillhörighet – det här är min skola: den är fin, det är inget klotter, sunkiga duschar eller läskiga toaletter. Sånt betyder lika mycket för barn som det gör för vuxna, säger Pia Björklid.

Lästips

Skolhus för tonåringar – rumsliga aspekter på skolans organisation och arbetssätt av Anna Törnquist (Stiftelsen Arkus).

Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola av Pia Björklid (Myndigheten för skolutveckling). Finns att ladda ned på www.skolverket.se

Körlings ord, blogg av Anne-Marie Körling. Korlingsord.se

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter