I skolan får papperslösa vara vanliga tonåringar

Från Chef & Ledarskap 2011-05-30 14:42

Papperslösa barn ska få rätt till skolgång. Då slipper skolorna krånglet med fingerande identiteter och handskrivna betyg. Men grundproblemet kvarstår: att ge elever som inte är välkomna i landet framtidstro.

Foto: Nicke Johansson

Enligt regeringens utredare vistas mellan 2 000 och 3 000 papperslösa och gömda barn i Sverige. Det är barn vars familjer har gått under jorden när de har fått avslag på sin asylansökan, som stannat kvar i landet efter att tillfälliga uppehållstillstånd har upphört eller som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna.

Många skolor, främst i storstädernas förorter, tar sedan länge emot de här barnen. I Göteborg uppmanar kommunen alla skolor att erbjuda dem plats.

– För oss har det alltid varit självklart att ta emot papperslösa och gömda barn. De har inte valt sin livssituation, det är deras föräldrar som har valt att gömma sig. Vi agerar efter FN:s barnkonvention och dess skrivelse om att alla barn har rätt till skolgång. Det handlar inte bara om rätten till kunskaper utan också om att barn har rätt till ett socialt sammanhang, säger Ulla Karlson Hedlin, rektor på Bergsjöskolan.

Bergsjöskolan är en F–9-skola med cirka 400 elever i ett område där majoriteten av invånarna är födda utomlands. Enligt Ulla Karlson Hedlin har skolan en eller två papperslösa elever varje år. De flesta kommer dit genom Svenska kyrkan eller någon frivilligorganisation. Ett fåtal kommer direkt till skolan och ber om att få börja.

På många sätt är Bergsjöskolan idealisk för papperslösa och gömda barn. På ytan skiljer de sig inte från andra elever: 98 procent av skolans elever har ett annat modersmål än svenska, det finns en naturligt stor genomströmning av barn och skolan har förberedelsegrupper och språkstöd för nyanlända.

– Vi särbehandlar dem inte på något sätt. De får gå i vanliga klasser, vi kollar vad de har för skolbakgrund och förkunskaper och sätter in stöd och hjälp utifrån det, säger Ulla Karlson Hedlin.

Skolan har också ett stort elevhälsoteam som i viss utsträckning kan ge erbjuda psykosocialt stöd.

Men även om de papperslösa inte behandlas olika befinner de sig i en helt annan situation. Avvisningarna kan ske snabbt och eleverna kan vara borta från en dag till en annan utan att skolan vet vad som har hänt. Oftast är det släktingar eller vänner som kommer förbi skolan och berättar vad som har hänt ett par dagar senare.

– Det är klart att det är svårt för elevgruppen varje gång någon försvinner. Särskilt om de blivit avvisade och lämnat landet. Då kan barnen inte träffas mer.

Det har aldrig varit någon hemlighet att skolan har tagit emot papperslösa och gömda barn. Eleverna skrivs in med de namn de uppger, de hamnar på klasslistor och de allra flesta väljer att vara med på klassfoton. Och om polisen skulle efterfråga information, vilket den hittills aldrig har gjort, skulle skolan också lämna ut den.

– Det talar vi om för föräldrarna. De flesta accepterar det. Någon gång har de frågat om vi verkligen måste berätta om polisen ringer, säger Ulla Karlson Hedlin.

När eleverna ska få betyg på högstadiet skrivs de in i datasystemen på samma sätt som asylsökande, med namn och födelsedatum och med ”tf01”, ”tf02” och så vidare i stället för de fyra sista siffrorna i personnumret. Det innebär att eleverna som går ut 9:an på skolan kan söka vidare till gymnasiet.

De flesta högstadieskolor i Göteborg skriver dock inte in papperslösa och gömda ungdomar i datasystemen. I stället får eleverna handskrivna betyg som accepteras av rektorerna på många gymnasier. Ett av dem är Angeredsgymnasiet.

– Vi skapar fingerade identiteter och personnummer åt dem. Annars förstår jag inte hur det skulle fungera. Vi är ett fåtal vuxna som känner till att de i själva verket är papperslösa, säger Lars-Åke Johansson, rektor på Angeredsgymnasiet.

Eftersom skolans datasystem inte samkörs med någon annan myndighets upptäcks inte de fingerade identiteterna. Men tidigare i år åkte ändå en papperslös på skolan fast just för att de flesta vuxna inte känner till vilka elever det handlar om.

Foto: Nicke JohanssonDet hade skett ett inbrott i ett skåp och den i personalen som hade hand om fallet pekade ut tre misstänkta som skickades till polisen för förhör. En av dem var papperslös. Eleven hölls kvar av polisen i tre dygn innan identiteten kunde fastställas. Sedan öppnade Migrationsverket ett nytt asylärende åt honom.

– Det blev ett halvlyckligt slut kan man säga. Min erfarenhet är också att de flesta av de papperslösa som har gått hos oss till slut har fått stanna i Sverige.

Lars-Åke Johansson tycker att det finns ett systemfel i asylprocessen som gör att människor gömmer sig.

– Jag har inte träffat någon som tänkt att de kommer att fortsätta vara gömda hela livet. I vissa fall väntar man på regel- eller lagändringar som ska träda i kraft. Andra förväntar sig att bedömningen av deras fall kommer att ändras, säger Lars-Åke Johansson.

Den här erfarenheten delas av Helene Holmström. Hon är rektor på IVIK, ett introduktionsår för nyanlända elever inom individuella programmet, dit naturligt nog många papperslösa söker sig.

– Om vi inte hade erbjudit dem utbildning och ett sammanhang under den här tiden hade vi fått väldigt desillusionerade människor som dessutom hade tappat flera års skolgång. Vilken syn på samhället skulle de då ha haft? Och vad skulle det kosta samhällsekonomiskt?

Foto: Nicke JohanssonHelene Holmström pratar om skolan som en plats för ”normalitet” i de här ungdomarnas vardag.

– De balanserar på en slak lina och humöret går väldigt mycket upp och ner. Skolan är en plats där de kan få vara vanliga tonåringar. De får stötas och blötas med varandra, de får bli förälskade och allt annat som hör den tiden till, säger Helene Holmström.

En ny lag om rätt till skolgång kommer inte att rätta till asylprocessens dilemman och den kommer sannolikt att förvärra samhällets dubbla signaler om att samtidigt vilja avvisa och ge stöd. Men den kommer att underlätta barnens och ungdomarnas skolgång. Det är de tre rektorerna överens om.

– Barnen och ungdomarna skulle må bättre av att veta att det är en laglig rätt, att de inte är utlämnade till vårt godtycke. Jag tror också att det administrativa vid skolbyten blir enklare, säger Lars-Åke Johansson.

Hur papperslösa ska registreras och hur de ska kunna få mer officiella betyg är fortfarande en öppen fråga. Men de utredningar som ska ligga till grund för det kommande lagförslaget föreslår att skolorna ska få skolpeng även för papperslösa – något som skulle kunna förbättra kvaliteten på undervisningen.

– De här eleverna har oftast en dålig skolbakgrund och stora kunskapsluckor. I dag är det framför allt skolgång av sociala skäl vi har erbjudit dessa elever, de har sällan fått särskilda resurser, säger Lars-Åke Johansson.

Alla får rätt till skolgång

I regeringens och Miljöpartiets överenskommelse om migrationspolitik ingick att alla papperslösa och gömda barn ska ha rätt till skolgång. Enligt utbildningsdepartementet ska det avsättas pengar i höstbudgeten och ett lagförslag ska läggas före årsskiftet.

De utredningar som ska ligga till grund för den nya lagen har lämnat följande förslag:

  • Den nya lagen ska träda i kraft läsåret 2012/2013.
  • Rätten till skolgång ska gälla samtliga skolformer. Men för att ha rätt till gymnasieskola gäller att eleven måste ha påbörjat utbildningen före 18 års ålder.
  • Utredningen bedömer att det finns 2 000–3 000 papperslösa barn i Sverige som berörs av lagen.
  • Rätten gäller alla barn som vistas i Sverige mer än endast tillfälligtvis, i klartext längre än tre, fyra månader.
  • De skolor som tar emot papperslösa ska få ekonomisk ersättning enligt ett schablonbelopp. De enskilda skolorna ska anmäla antal papperslösa barn till kommunen, som sedan söker särskilda pengar från Skolverket.
  • Även fristående och enskilda skolor ska kunna ta emot papperslösa och få ekonomisk ersättning.
  • Skolstyrelsernas underrättelseskyldighet ska upphöra. I dag måste alla nyinskrivna elever anmälas till respektive skolstyrelse och om eleverna är utlänningar ska detta meddelas till polisen.
  • Reformen beräknas kosta 100 miljoner kronor.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter