Pluggskola för framtiden

Från Chef & Ledarskap 2011-01-31 16:54

Foto: Nicke Johansson

På Hjällboskolan i Göteborg har man arbetat med den kontroversiella Monroe-modellen i tio år. Med ordning och reda och fokus på faktakunskaper vill man ge eleverna framtidshopp.
Det är en kall och klar morgon i östra Göteborg. Hjällboskolans rektor Martin Palm står vid huvudingången tillsammans med skolvärden Fahrudin Culum och hälsar eleverna välkomna med ett fast handslag.

De flesta skyndar förbi och snart är det tyst och lugnt igen på skolgården. Men Martin Palm och Fahrudin Culum dröjer kvar. De väntar in de elever som kommer för sent och ger dem tillrättavisningar. En skamsen elev försöker till och med smita in genom en sidodörr, men den är låst i syfte att förhindra just det.

De politiska slagorden ordning och reda är verklighet på Hjällboskolan. Sedan skolan började arbeta med Monroe-modellen för tio år sedan har det skett ett systematiskt ordningsarbete. Alla elever, och deras föräldrar, skriva under ett ”kontrakt” där de förbinder sig att följa skolans värdegrund och 13 förhållningsregler.

Skolans rektorer, Martin Palm och Peter Holmqvist, menar att tydliga strukturer är ett måste i Hjällbo. Det är ett av Sveriges mest segregerade och socialt utsatta bostadsområden. Många elever har tuffa hemförhållanden, elever har varit med i polisutredningar och för ett år sedan mördades den före detta eleven Nancy Tavsan ett stenkast från skolan.

– Vi skulle inte fixa vårt uppdrag om vi inte hade infört Monroe-modellen. Det finns så många odds emot att få en skola att fungera i ett sådant här område. Det kräver att skolan har en tydlig idé, säger Peter Holmqvist och Martin Palm fyller i:

– Vi måste stå för den trygga världen och visa på en väg till framtiden. Om det är kaos runt om eleverna ska de känna att skolan är trygg.

Monroe-modellen skapades av Lorraine Monroe som var rektor på en problemskola i Harlem och inom loppet av ett par år förvandlade den till en av New Yorks mest framgångsrika. Modellen bygger på tydliga strukturer, ordning och reda och fokus på ämneskunskaper.

Alla vuxna vi pratar med på skolan talar om vikten av att ingjuta framtidshopp i ungdomarna och att vara en god förebild. Därför får personalen inte bära trasiga jeans, shorts eller linne och därför tar Peter Holmqvist och Martin Palm emot oklanderligt klädda i mörk kostym och slips.

– Det symboliserar att vi har ett väldigt viktigt jobb och att vi värdesätter eleverna, säger Martin Palm.

Det är tydligt att Hjällboskolan arbetar utifrån en amerikansk modell. Två gånger per termin har varje årskurs så kallade aulasamlingar där elever som har förbättrat eller gjort något annat bra får diplom och alla får t-shirts, ”collegetröjor”, med skolans symbol. Det är en del i skolans arbete för att skapa sammanhållning och för att eleverna ska känna sig stolta över sin skola.

Foto: Nicke JohanssonMartin Palm och Peter Holmqvist menar dock att de har anpassat Monroe-modellen till svenska förhållanden. Till exempel stänger de inte av elever missköter sig. I den amerikanska modellen tvingas de elever som inte följer reglerna byta skola.

– Vi har samma sanktionssystem som alla andra skolor använder. Det är tillsägelse, samtal med elev och föräldrar och så vidare. Men det är lite tydligare här, säger Martin Palm.

Både Martin Palm och Peter Holmqvist var drivande när Monroe-modellen infördes tio år sedan. Skolan hade bestämt sig för att hitta en gemensam verksamhetsidé och sökte sig utåt efter att ha misslyckats med att ena sig kring en internt utvecklad idé. De hade sedan tidigare en inriktning på kunskapsskola och ordning och reda och inspirerades av Lorraine Monroes tankar.

Personalen fortbildade sig och åkte bland annat på studiebesök till New York. Men det var inte konfliktfritt att få med sig hela skolan. Flera lärare lämnade skolan under processen. Peter Holmqvist, som redan då var rektor, säger att det handlade om att få med sig arbetslagsledarna och skolans ”kulturbärare”. Martin Palm, som då var lärare, tror att det var viktigt att skolledningen var överens och han tror att ett kontinuerligt utvecklings-arbete har förhindrat att modellen stagnerat.

Målsättningen har hela tiden varit att göra en ”syntes av den gamla pluggskolan och ett socialt ansvarstagande”.

– Vi har en tydlig inriktning på kunskap och mätbarhet. För elever som inte har studiebakgrund eller hjälp hemifrån är det svårt med en skola som bygger mycket på egna arbeten och har en diffus målupp-
fyllelse, säger Peter Holmqvist.

Grupparbeten, egna arbeten och ämnesövergripande arbetssätt är sällsynt på skolan och varje gång Skolinspektionen varit på besök har de fått kritik för obefintligt elevinflytande. I stället är lektionerna uppbyggda enligt en fastställd ram.

När eleverna kommer in i sätter de direkt igång med den så kallade ”Börja med-uppgift” som är uppskriven på svarta tavlan där det också står lektionens mål och kommande läxa.

På den religionslektion om hinduismen som vi besöker är det att utifrån en bild som föreställer indiska klasskillnader diskutera ekonomiska klyftor och kastsystemet. Därefter vidtar lektionens huvuddel som handlar om att eleverna ska söka efter kunskap om givna ämnen, såsom kaster, kor och Gandhi, i indiskt samhällsliv och hinduism. Läraren anvisar på vilka sidor i läroboken informationen kan hittas och sedan arbetar eleverna var för sig. I slutet av lektionen går klassen igenom vad de har lärt sig och utvärderar lektionen.

Med ett så starkt fokus på helklassundervisning och faktakunskaper, hur hjälper ni eleverna till att bli kritiskt tänkande och självständiga medborgare?

– Vi tycker det är jätteviktigt med självständigt arbete och kritiskt tänkande. Men vägen dit går genom faktiska kunskaper och basfärdigheter. Har man inte dem går det inte att föra ett kritiskt tänkande. Kan man inte till exempel vad floderna heter i Europa är det svårt att föra ett resonemang kring det, säger Martin Palm.

Peter Holmqvist lägger till att man måste ta hänsyn till elevsammansättningen. Med något enstaka undantag har alla elever utländsk bakgrund och många kommer från studieovana hem.

– Det finns inget gratis i språkmiljön. Vi måste lägga mycket tid på språk och läsning. Omvärldskunskapen hos många av våra elever är väldigt isolerad. De lever i en liten värld. Det tar tid, säger Peter Holmqvist.

Enligt Skolverkets jämförelseverktyg Salsa, där hänsyn tas till elevernas bakgrund, ligger Hjällboskolan något över riksgenomsnittet. Men endast drygt hälften av eleverna i årskurs nio förra året var behöriga till gymnasiet och mindre än 40 procent hade godkänt i alla ämnen.

– Det är ett misslyckande, konstaterar Peter Holmqvist.

För att hjälpa eleverna att nå bättre resultat ordnar skolan extra undervisning på loven, läxläsning tre gånger i veckan och de som ligger efter får gå i mindre grupper. Men Peter Holmqvist anser att det viktiga är att långsiktigt förbättra skolans arbete.

– Det gör viss nytta att lägga ner extra resurser. Det är kanske ytterligare 5–10 procent som då blir behöriga till ett nationellt program. Men med tanke på hur det ser ut här ger det ändå en begränsad verkan. Det viktiga är att långsiktigt förbättra verksamheten. Det handlar om att nå eleverna och att lyckas motivera dem.

Hjällboskolans Monroe-modell

Monroe-modellen är mer en lednings-filosofi än en pedagogik. Den bygger på Lorraine Monroes erfarenheter av att vara rektor på skola Harlem i New York, USA.

 

Kontrakt. Alla elever och deras föräldrar skriver på ett kontrakt där de lovar att respektera sig själva, varandra, lärarna och skolans egendom och att följa 13 förhållningsregler. Regelbrott beivras direkt.
Tydliga strukturer. Hela skolan jobbar åt samma håll. Lektioner är uppbyggda enligt en fastställd ram.
Kunskapsskola. Ämneskunskaper är i fokus och undervisning sker framförallt i helklass med läraren som kunskapsbärare.
Belöningar. Varje årskurs samlas två gånger per termin i aulan där det delas ut diplom till elever som förbättrat sitt resultat eller utmärkt sig på annat sätt.
Stolthet. Hjällboskolan vill vara ”skolan mitt i byn”. Eleverna ska känna sig stolta över sin skola och sitt bostadsområde.
 

 

 

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter