Fackförbund och arbetsgivare är i det nya avtalet överens om att ändringar i arbetsorganisationen som leder till ”förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse, oavsett skolform, ska ge högre lön”. Något som ställer stora krav på ledning, organisation och resursanvändning inte bara från huvudmäns och skolchefers sida utan även från skolledares.
Man är också överens om att ”… dialogen mellan lärare och skolledare kring uppdraget är av stor vikt för att nå högre måluppfyllelse”.
– Avtalet ger skolledare stöd att diskutera verksamhetens utveckling och resultat kopplat till givna resurser med både huvudmannen och sina lärare, menar Ingrid Silfverberg, ombudsman på Lärarförbundets kansli.
Lärares lön ska enligt avtalet vara individuell och differentierad. Lärarförbundet anser att det i dag brister på den punkten, lönerna är alltför lika och för det mesta oberoende av arbetsinsats. En förutsättning för att den individuella lönesättningen ska fungera på ett bra sätt är chefer som är tydliga både när det gäller att beskriva målen och att sätta lön, skriver man i avtalet.
Målen måste diskuteras bland medarbetarna. Avsikten är att det på varje skola förs en diskussion om undervisningskvalitet, måluppfyllelse och hur arbetet ska organiseras för att nå dit. En diskussion som bland annat kan leda till lokala kollektivavtal om alternativa arbetstidsmodeller för de lärare som vill ha det.
Det är viktigt att rektor har ambitionen att skapa samling och förståelse kring verksamheten och målen, framhåller Lärarförbundets förhandlingschef, Mathias Åström.
– En duktig rektor formulerade nyligen ett enkelt recept med tre ingredienser för rektors roll i arbetet med skolutveckling och som jag vill citera – ”Jag vill, vi kan och vi börjar nu”. Det sätter fokus på arbetets organisation och låter diskussionen om arbetstidsmodell vara en konsekvens av det – inte tvärtom, säger han.
I en särskild bilaga till avtalet manifesteras SKLs och lärarförbundens gemensamma initiativ för att höja skolans kvalitet. I de frågor som man under avtalsperioden ska arbeta vidare med har skolans ledarskap en central plats. På flera punkter återkommer man till skolledarnas avgörande roll för resultaten. Där sägs att:
Ledarskapet måste utvecklas. Det krävs närvarande pedagogiska ledare som, tillsammans med lärare och fackliga företrädare, tar ansvar för förändringar och förbättringar. En systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas resultat betecknas som nödvändig. Skolledningarna behöver ha en tydlig vision om hur skolan ska bli bättre. Skolledning och lärare måste ständigt föra samtal om hur arbetet ska utvecklas för att nå målen. Lönen ska kunna användas som instrument för att skapa bättre resultat och göra läraryrket mer attraktivt. Då behöver rektorer våga lyfta fram bra lärare, bra arbetssätt och bra resultat samtidigt som fackliga företrädare stödjer en ökad lönespridning.
Skriv ut
