Sedan sju år tillbaka delar alla rektorer i Lerums Kommun ledarskapet med en eller två kollegor. Rydsbergsskolans Christian Jerhov och Karin Persson bildar ett team.
– Man blir modigare när man är två. Det blir lättare att ta beslut och att driva saker, säger Karin Persson.
Den största fördelen för dem är att de hittar bättre lösningar än om de hade varit ensamma. Det betyder inte att de kompromissar utan i stället försöker de hitta något nytt.
– Det handlar om att kunna plocka ut nya idéer ur samtalet, att verkligen lyssna och pröva nya tankar, säger Christian Jerhov.
Detta ställer krav på prestigelöshet, att backa tillbaka med sina personliga käpphästar och inte minst att gilla att arbeta ihop. Dessa förmågor anses av forskare också vara de viktigaste hörnstenarna för ett lyckat delat ledarskap. Finns de där medför det positiva effekter, både för verksamheten och för rektorerna personligen. Men om förutsättningarna saknas kan ledarskapet i stället bli ineffektivt och rörigt.
Det är rast och livfullt i korridorerna när de båda rektorerna en solig majdag tar emot i ett konferensrum. De har delat på ansvaret för skolan i fem år. Han fanns på skolan när hon kom, först som biträdande rektor och sedan som rektor ett par år. Hon var projektledare för ”Attraktiv skola” i kommunen och satt innan dess i utredningen om delat ledarskap.
Den här ledningsformen finns både inom den offentliga sektorn och i det privata näringslivet. Det förekommer i olika former där de mest renodlade är samledarskap eller gemensamt ledarskap. Det är den formen man använder i Lerum.
När Christian Jerhov jämför det delade ledarskapet med hur han arbetade tidigare säger han att det är positivt för engagemanget och för resultatet.
– Det är klart att man kan samarbeta som rektor och biträdande rektor. Men nu bär vi ansvaret båda två hela vägen.
Forskningsresultat talar för att chefer i delat ledarskap orkar och mår bättre än ensamma chefer. Ökad trygghet, minskad osäkerhet och att man är två som kan stötta varandra tar bort delar av pressen.
– Det är ingen tvekan om att detta ger en bättre arbetsmiljö. Att arbeta ihop är helt enkelt roligt, säger Christian Jerhov.
– Jobbet är så komplext. Skulle jag vara ensam utan någon att bolla med skulle jag nog inte vilja ha det här yrket, säger Karin Persson.
För att skapa utrymme för reformen har Lerum tagit bort områdeschefer och biträdande rektorer. Alla rektorer genomgick personlighetstester när man skulle forma teamen. Därefter gick varje team i handledning för att parterna skulle lära känna varandra och forma sitt ledarskap.
– I början av ett samarbete är det viktigt att vara öppen med sin personlighet, sina erfarenheter och värderingar. Då hittar man snabbare fram till det man tycker är roligt och är bra på, säger Karin Persson.
Att tydliggöra värderingar är något som forskare också poängterar för att få ett delat ledarskap att fungera. De som ingår i varje par behöver ges tid att arbeta ihop sig och prata sig samman om en gemensam plattform om hur man ser på verksamheten.
– De mest lyckade exemplen är när cheferna gillar att arbeta ihop och verkligen vill dela på ansvaret. Då kan cheferna tack vare en ömsesidig trygghet bli starkare och våga mer, säger Lena Wilhelmsson, docent i pedagogik vid Stockholms Universitet som tillsammans med kollegor forskat om delat ledarskap i flera år.
Kritik mot delat ledarskap brukar handla om att det kan bli rörigt och att besluten tar längre tid. En risk kan vara att man som chef lämnar dåligt förberedda besked på stående fot. Karin Persson och Christian Jerhov är noga med att endast lämna besked som man tagit beslut om eller som de är säkra på att den andre också kan stå för.
– Om det är givna saker inom mina ansvarsområden kan jag ge besked direkt. Annars känner vi varandra så väl att vi vet när vi kan tala för oss båda även när vi saknar ett beslut, säger Karin Persson.
Hon säger att beslut och besked ibland tar längre tid i det delade ledarskapet, men att de blir bättre förankrade. Ibland är det också lättare att lämna besked. Exempelvis om frågan rör något besvärligt som hon kanske skulle skjuta framför sig om hon var ensam. Nu kan det räcka med att de växlar några ord för att lösa upp knuten.
– Jag ser ingen hastighetsskillnad från fråga till svar jämfört med när jag var ensam rektor. Det handlar om att uppfatta när en fråga avviker från det som redan är bestämt, när det krävs en ny tanke och ett nytt beslut, säger Christian Jerhov.
På Rydbergsskolan sköter rektorerna skolutveckling, organisation, kvalitetsarbete, budget och budgetuppföljningar, elev- och föräldrainflytande och ledning av skolans dagliga verksamhet gemensamt. Utöver detta ansvarar Christian Jerhov för den ekonomiska administrationen, övrig administration, likabehandlingsplan, studie- och yrkesvägledning och IT-frågor medan Karin Persson svarar för fastighetsfrågor, kompetensutveckling, skolans kvalitetsredovisning och VFU.
– De saker vi gör ensamma är ganska få. Vissa gör vi helt tillsammans. Men även uppgifter som vi fördelat pratar vi om, säger Christian Jerhov.
Vid löne- och medarbetarsamtal delar de upp personalen mellan sig. Men de sätter lönerna tillsammans och pratar om varje samtal efteråt. Medarbetarsamtalen sköter de mer på egen hand, men om det dyker upp något särskilt går de igenom det tillsammans.
När det gäller elevansvaret har rektorerna delat upp de sex arbetslagen mellan sig. Föräldrarna är välkomna att vända sig till den rektor de önskar, oavsett vilket arbetslag deras barn hör till. När det handlar om viktiga ärenden handläggs ärendet av ansvarig rektor.
– Barnen brukar säga att Karin och Christian är deras rektorer. Det tycker vi är bra, men när föräldrarna ska ta kontakt med oss ska de veta vem som är deras barns rektor. Myndighetsansvaret får inte vara luddigt, säger Karin Persson.
Om förslaget till ny skollag går igenom tror Ann Blom, verksamhetschef för skolorna i Lerum, att de inte kommer att kunna fortsätta med delat ledarskap med gemensamt ansvar på lika villkor.
– Det är tydligt skrivet att det bara ska vara en rektor och att man ska ha en förskolechef och inte en rektor i förskolan. Vi ser det som ett problem eftersom vi tycker att det delade ledarskapet har många fördelar.
På utbildningsdepartementet vill rättschefen Claes Mårtensson inte göra något generellt uttalande om vad detta kommer att innebära för delat ledarskap.
– Det här är inte helt lätta juridiska frågor. De får prövas i framtiden när Skolinspektionen gör sina inspektioner, säger Claes Mårtensson.
Skriv ut
