Skyddet för barn och elever stärks med nytt lagförslag

Stora och mindre lagförslag för skolan är på gång. Den 23 mars överlämnade regeringen propositionen om ny skollag till riksdagen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. I vårpropositionen deklarerade regeringen att yrkeslegitimation införs för alla Sveriges lärare från och med den 1 juli 2012. Samtidigt utreds några mindre men nog så viktiga frågor.

Anmälningsskyldighet.
Redan i dag finns ett omfattande regelverk som syftar till att olika former av missförhållanden för barn och elever uppmärksammas så att de tillförsäkras en trygg och säker uppväxtmiljö samt en god utbildning. De som yrkesmässigt arbetar med barn eller unga har en uttrycklig skyldighet att anmäla när de misstänker att ett barn far illa och därmed kan behöva socialnämndens skydd (se närmare 14 kap 1 § socialtjänstlagen).
        I propositionen till den nya skollagen föreslås att lärare och annan personal ska vara skyldiga att anmäla till rektor eller förskolechef om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Det föreslås också att anmälan till rektor ska ske om man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
        Regeringen vill nu se över om det behövs en mer generell anmälningsskyldighet motsvarande lex Sarah inom socialtjänstens område. Enligt regeringen kan en skyldighet att anmäla missförhållanden inom skola, förskola och skolbarnsomsorg bidra till att barnets eller elevens intressen bättre kan tas tillvara, att bättre förutsättningar skapas för kvalitetsarbete samt att andra typer av missförhållanden kan uppmärksammas än vad som görs i dag.
        När det gäller hur anmälningsskyldigheten ska se ut har utredaren en rad frågor att ta ställning till.
        Vad kan anses vara ett missförhållande och i förhållande till vad? Vem ska vara anmälningsskyldig – är det samtliga yrkeskategorier inom skolan, studerande, tidsbegränsat anställda? När ska anmälningsskyldigheten inträda – när missförhållandet uppstått eller redan när det finns risk för ett missförhållande?
        På vilket sätt ska man beakta vad barnet, eleven eller vårdnadshavaren till den drabbade själva tycker? Hur och till vem ska anmälan ske? Ska anmälan kunna ske anonymt? Andra viktiga frågor rör lojalitetsplikt för de anställda, offentlighetsprincipen och de skillnader som gäller inom enskild och offentlig verksamhet.
Den 31 mars 2011 ska utredningen presentera sitt förslag.

Stärkt sekretess för åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och nationella kunskapsprov. Under senare år har dokumentationen av elevers enskilda förhållanden ökat i omfattning. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska undersöka om det behövs förändringar i sekretesslagstiftningen för att skydda framför allt elevernas integritet.
        Utredaren ska göra en kartläggning av vilken typ av uppgifter som förekommer inom skolan med hänvisning till de skyldigheter att dokumentera som finns, men även kartlägga de uppgifter som förekommer i skolan vid sidan av dokumentationsskyldigheten.
        Utredaren har fått ett specifikt uppdrag att föreslå sekretessbestämmelser för enskilds personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner.
        Utredaren ska överväga behovet av en harmoniserad sekretessreglering för förskola, skola och skolbarnsomsorg. I utredarens uppdrag ligger också att föreslå att sekretessen för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i skolans elevvårdande verksamhet generellt ska ändras så att utgångspunkten ska vara att sekretess föreligger (stark sekretess) och inte som i dag då utgångspunkten är att sekretess inte föreligger (svag sekretess). Målsättningen är att så långt som möjligt få en likartad reglering för offentliga och enskilda skolor.
        I dag får nationella prov bara lämnas ut om det kan antas att syftet med provet inte motverkas om uppgifterna röjs (svag sekretess). Utredningen ska se över om detta sekretesskydd är tillräckligt eller om det finns anledning att Skolverket, i stället för personal på respektive skola, ska pröva om ett nationellt prov ska lämnas ut eller inte.
Senast den 1 februari 2011 ska utredningen lämna sitt förslag.

Arbete med utsatta barn. En pågående utredning ser över skolans arbete med utsatta barn. Uppgiften är att kartlägga hur huvudmän inom förskola, skola och skolbarnsomsorg arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Utredningen ska särskilt belysa hur huvudmännen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården för att se om det finns hinder för samverkan till exempel på grund av gällande sekretessregler. Utredningen ska också lämna förslag på åtgärder som kan förbättra arbetet.
Senast den 30 november 2010 ska utredningen redovisas.