Klarar vi konkurrensen?

Som miljoner andra skolbarn i Ostasien får 10-åriga Lien Chun-yun privat extraundervisning förutom den vanliga skolan. Dagen vi möts har hon haft engelskaprov. Hon hade 99 rätt av 100. Det betyder att hon bara fick en smäll. Straffet är ett rapp per fel.
        Hon lyfter fram sina händer för att visa hur läraren slog henne över fingrarna.
Jag tänker för mig själv hur en svensk lärare skulle reagerat om en elev fått 99 procent rätt? Kram? Applåder? Guldstjärna? Definitivt inte stryk i alla fall.  
        Trenden går annars emot aga i hela Ostasien, såväl i hem som skola. Det är numera förbjudet i grundskolor i Kina, Sydkorea, Taiwan, Hongkong, Singapore och Japan.
        I Taiwan, där Lien Chun-yun bor, förekommer det bara på extraundervisningen. Och enligt Liens familj är det ofta föräldrarna själva som uppmanar lärarna till det. I länder med konfucianskt arv tar föräldrar utbildning på stort allvar.
        Idealet är som en europeisk 1800-talsfostran på steroider: Förutom kärnämnen som matte, naturvetenskap och engelska får de extraundervisning i fiol, piano och gärna klassisk poesi också. Det är en bonus om barnet självt är intresserat, men inget krav. I den mördande konkurrensen om jobb avgör skolor och betyg ofta ens framtid. Studiekraven är så uppskruvade att många barn inte har någon tid att leka. I stort sett all deras lediga tid och helger går till extralektioner.
        För många svenskar framstår det som förfärligt. Man framhåller gärna det nordiska systemets fördelar med lek och icke-auktoritär undervisning. Samtidigt är det klart att den asiatiska modellen ger resultat.
        Barn som Lian Chun-yun är artiga och väluppfostrade. De presterar också regelmässigt i toppen
på internationella jämförelser.
        Den i Sverige vanliga uppfattningen att korv-stoppningen dödar kreativitet motsägs av den
stora mängden innovativa asiatiska bolag, forskare och konstnärer – från japanska serietecknare till kinesiska IT-bolag som Alibaba.

Det går inte heller att automatiskt säga att detta är lika med underkuvade individer. Taiwan är en demokrati med en fri och extremt uppkäftig samhällsdebatt. Kom också ihåg att de flesta svenska storbolag grundades för cirka 100 år sedan av innovatörer vars undervisning troligen mer påminde om dagens Taiwan än Sverige.
Alfred Nobel fick ingen fri uppfostran.
        Så när man möter svenska barn efter en period i Asien är det svårt att inte bli orolig. Hur ska Sverige kunna konkurrera med den enorma mängd topptalanger som nu drillas fram i asiatiska läroverk? I den internationella Pisa-undersökningen av 15-åringars skolprestationer bland OECD-länder 2006 tog ostasiatiska länder fyra av de fem topplatserna i matematik. Sverige halkade ner till medelmåttig plats. Inte för att svenskarna blivit sämre utan för att andra länder blivit bättre. Å andra sidan behöver man inte heller åka särskilt långt för att hitta alternativ. Det land som rankades högst totalt i Pisa-undersökningen var … Finland.