Nu är det bestämt att estetisk verksamhet i gymnasieskolan inte ska vara obligatorisk för alla. Bra, tycker en del, bara de som har talang och intresse ska välja ett estetiskt ämne. Grund- och gymnasieskola ska helst innehålla ”allt”. Eleverna ska lära sig att hushålla med ekonomin, rädda miljön, hålla sig i form, räkna, läsa, vara kritiska, ta för sig, entrepenörskap, ta lärdom av historien. Problemet är att både grund- och gymnasieskola har utvecklats till treämnes– eller möjligen fyrämnesskolor. Det räcker inte, inte när skolan har ett mycket vidare uppdrag jämfört med när utbildningsminister Jan Björklund gick i skolan.
Att människan alltid har ägnat sig åt att skapa i bild, musik och drama verkar han inte tänka på. Det hade varit på sin plats att Jan Björklund tog chansen att svara på våra frågor.
I den nya lärarutbildningen försvinner ettämneslärarna. Dåligt, tycker de som menar att fördjupningen försvinner. Bra, tycker Lärarförbundet som sedan länge arbetar för tvåämneslärare, för att öka anställningsbarheten och för att lärarna ska träffa eleverna fler gånger i veckan.
Däremot, menar förbundet, måste lärare som ska undervisa i musik– och kulturskolan fördjupa sig. Frågan om vad musik- och kulturskolan ska vara är den fråga som politikerna vacklar mest om, i enkäten om partiernas inställning (se länkar). Vänsterpartiet vill att det ska vara obligatoriskt för alla kommuner att ha en kulturskola och att den ska vara avgiftsfri. Visst – men visa det om ni får makten, säger jag. Det är lätt att lova i opposition, men vid makten måste man prestera och dessutom kompromissa om kommunens samlade ekonomi, om vården, om pensionärerna och skatterna.
Det vore bra med en bred och samlad diskussion om musik- och kulturskolan. Varför finns inga styrdokument och ingen kvalitetsuppföljning? Vilka barn ska den nå? Är den bra som den är i dag eller kan den utvecklas?
Skriv ut
