Enkät: Partiernas inställning

Vi ställde sex frågor till samtliga sju riksdagspartier. Det handlade om estetiska ämnen på gymnasiet, om musik- och kulturskolan och om den nya lärarutbildningen. Fram träder en klar skiljelinje mellan höger och vänster.

Till höger: Regeringen, som enat sig om att skolan måste betona kärnämnen som historia och lägga mindre kraft på estetiska ämnen; som vill öka lärarnas anställningsbarhet, och som inte oroar sig för musik- och kulturskolan.
Till vänster: De rödgröna, som inte ser en motsättning mellan estetik och kärnämnen, tvärtom, som oroar sig för musik- och kulturskolan – men som vacklar när det gäller ettämneslärarna.
Vem har rätt? Döm själv. Så här svarade partierna.
 

Moderaterna

Gymnasieskolan
Ja, antalet gymnasiegemensamma ämnen måste begränsas av utrymmesskäl. Det handlar om att prioritera och regeringen har istället valt att historia ska vara ett gemensamt ämne.
Absolut inte. Tanken är att de elever som läser det estetiska programmet ska få större chans att få jobb. I dag är det estetiska programmet en blandning av studieförberedande och yrkesförberedande program, vilket skapat osäkerhet.

Musik- och kulturskolan
Då kulturskolan är en frivillig fritidssyssla anser vi att det är självklart att denna bedrivs just på fritiden och inte ska inkräkta på ordinarie skolgång. Däremot ser vi mycket positivt på att samlokalisera verksamheter och att den enskilda skolan köper in tjänster från kulturskolan.

Lärarutbildningen
Problemet i dag är att alltför många lärare undervisar i ämnen som de inte är behöriga i. En studie från Statskontoret visar att cirka 25 procent av de lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1–5 saknar utbildning i ämnet. Vi måste bredda lärarutbildningen.

Kristdemokraterna

Gymnasieskolan
Det är en svår avvägning. Många gymnasieelever når inte godkänt i gymnasiet. Det motiverar att man lägger mer tid på gymnasiegemensamma ämnen. Samtidigt kan timtiden inte öka. Men kurser i estetiska ämnen bör alltid erbjudas som individuellt val.
        Det estetiska programmet är idag både studieförberedande och har inslag av yrkesförberedelse. Det är otydligt. Det saknas i princip en arbetsmarknad för elever som kommer direkt från gymnasieskolans estetiska program. Därför bör den göras tydligt högskoleförberedande.

Musik- och kulturskolan
Även när musik- och kulturskolan läggs utanför skoltid ligger den under dagtid och kopplas till skolans fritidsverksamhet. Trots att den kommunala ekonomin kan vara ansträngd på sina håll menar vi att musik- och kulturskolan bör prioriteras.

Lärarutbildningen
Grundlärare 4-6 och grundlärare för fritidshem får enligt propositionen en termin praktiskt-estetiska ämnen. Det ger en tillräcklig grund för att undervisa. Den kommande utbildningen bejakar och formaliserar alltså det som redan sker idag, nämligen att fritidspedagoger samverkar med lärare och går in och tar de praktiskt-estetiska ämnena under år 1-3.
    Nej. Lärarna får i framtiden ett tillräckligt djup för att undervisa, och kan också fördjupa sig efter examen.

Folkpartiet

Gymnasieskolan
I den nya gymnasieskolan höjer vi kvaliteten generellt på utbildningarna och inför också entreprenörskap som ett obligatoriskt ämne. Vi önskar att det hade funnits möjlighet att utöka antalet timmar i skolan för att så att den kunde innehålla tillräckligt av "allt", som till exempel estetiska ämnet och idrott.

Musik- och kulturskolan
Vi tycker att det är viktigt att kommunerna utvärderar kulturskolan och eftersträvar låga avgifter och hög kvalitet. Vi vill också se ökad uppsökande verksamhet för grupper som ofta är underrepresenterade. De stora skillnaderna i utbud och kvalitet mellan olika kommuner är oroande.

Lärarutbildningen
I den nya lärarutbildningen införs lågstadieläraren och matematik, svenska och engelska får större fokus. Ämnesläraren kommer däremot att kunna fördjupa sig mer inom sitt ämnesområde. Detta gäller även musik- och dramalärare, som därmed kommer att få mer kompetens – inte mindre.

Centerpartiet

Gymnasieskolan
Nej, det är inte bra om estetik försvinner som obligatorium. Men man måste göra prioriteringar och då får de ämnen som är mer att anse som basämnen gå före.
        Nej, det estetiska programmet ska inte bara utbilda den elit som ska söka till konstnärlig högskola. Det estetiska programmet ska locka många och berika alla deltagare.

Musik- och kulturskolan
Stockholm är tveksamt som föredöme. Barnen och ungdomarna har många olika aktiviteter och det kan vara svårt att hitta en plats mitt i allt detta.
        Samtidigt är prioriteringarna för kommunerna så tuffa, att det är lätt att förstå om man tvingas välja något annat som känns mer akut, inom till exempel vården och omsorgen.

Lärarutbildningen
Vad är det som säger att två- eller fler ämneslärare har en tryggare anställning? Verkligheten visar inte på det. Däremot kan man anta att en hel del kompetens går förlorad om förslaget genomförs. Kvalitetsgranskningar får göras för att kontrollera detta.

Miljöpartiet

Gymnasieskolan
Estetiska ämnen hjälper inlärningen i andra ämnen. Vi vill behålla estetisk verksamhet som obligatorium.

Musik- och kulturskolan
Vi vill stärka kulturverksamheten inom ramen för den normala skolverksamheten. Sedan är det väldigt bra om elever har möjlighet att engagera sig ytterligare i olika kulturella uttryck.

Lärarubildningen
Vi vill ge möjlighet till en fördjupad ämneskompetens hos lärare i estetiska verksamheter. Lärare i estetiska ämnen är lika viktiga som lärare i andra ämnen, därför tror vi att det behövs en lika lång och grundlig utbildning för lärare i dessa ämnen.

 
Socialdemokraterna

Gymnasieskolan
Vi gick emot de borgerliga partiernas beslut att ta bort estetisk verksamhet som kärnämne. Estetiska ämnen är en kärnkompetens enligt EU, och stärker många elevers motivation i skolan. Att ta bort ämnet är ett uttryck för en märklig och väldigt smal kunskapssyn.

Musik- och kulturskolan
Det viktiga är att undervisningen är bra, att det finns kompetenta lärare och att avgifterna tillåter alla barn i Sverige att delta. Vi föreslår att 25 miljoner kronor ska avsättas och att de musik- och kulturskolor som har högst medelnivå på sina avgifter kan söka bidrag.
 
Lärarutbildningen
Vi är kritiska till hur regeringen behandlar de här ämnena. Väldigt många lärare är också tveksamma till utbildningar till ettämneslärare, och anställningsbarheten är verkligen viktig. Men man måste kunna göra undantag för de praktisk-estetiska ämnena.
 

Vänsterpartiet

Gymnasieskolan
Nej. Vänsterpartiet tycker att det är självklart att alla gymnasieelever ska utveckla och använda sin fantasi och förmåga att kommunicera genom att delta i estetisk verksamhet. Kulturell medvetenhet är en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som fastställts av EU.
        Vi anser att alla nationella program på gymnasieskolan ska ge behörighet till högskola. Det estetiska programmet ska förbereda både för fortsatta studier, arbete eller för att bedriva konstnärlig verksamhet.

Musik- och kulturskolan
Nej, kultur och estetisk verksamhet ska få större utrymme i skolan och musik- och kulturskolan bör integreras med skolans övriga ämnen. Musik- och kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och därför ska varje kommun vara skyldig att ha en musik- och kulturskolan och den ska vara avgiftsfri.

Lärarutbildningen
Vi har avvisat förslaget. Det försvårar möjligheten att utbilda ämnesspecialister för grundskolans tidiga år, som inom estetiska ämnen. Det måste vara möjligt att utbilda ämnesspecialister även i fortsättningen, till exempel lärare vid musik- och kulturskolor.