Eländig framtid för estetiska ämnen

Nästa år försvinner i all tysthet kärnämnet estetisk verksamhet från gymnasieskolan. Därefter är skolorna skyldiga att erbjuda åtminstone ett estetiskt alternativ som tillval inom de (från år 2011) 200 poäng som utgör det individuella valet.
        För gymnasieskolor som saknar estetiskt program blir det en dyster framtid. Ämnen som bild och musik kan i princip försvinna helt om skolledningen väljer att satsa på enbart ett estetiskt alternativ, vilket många kommer att göra beroende på tjänsteunderlag, lokaler och annat som inte i första hand handlar om de estetiska ämnenas existens. En gissning är att till exempel drama kommer att gynnas på grund av att svensklärare behöver timmar för att fylla upp sin tjänst, medan däremot bild och musik av många skäl är praktiskt att undvara.
        Samtidigt konkurrerar ”meritkurser” inom språk och matematik – kurser som är ytterst betydelsefulla för eleverna i kampen om utbildningsplatser. Hur många elever har då ”råd” att välja ett estetiskt alternativ på till exempel 100 poäng, vilket enligt Skolverket ska vara den nedre gränsen för kurspoäng? Blir antalet elever till en tillvalskurs för litet slår dessutom ekonomiska överväg­anden ihjäl kursen och det blir inget estetiskt alternativ alls.
        Situationen för de estetiska ämnena inom gymnasieskol­an är eländigare än någonsin. Alla forskarrapporter om den estetiska dimensionens betyd­else för tanken och hjärnans utveckling verkar ha gått politikerna förbi. Däremot tjatas det ständigt om ”kreativitet” från politikerhåll – och med deras definition menas i första hand marknadskreativitet – starta eget, göra pengar på allt, ”visa upp sig”… så antagligen är det väl den inriktningen som all eventuell framtida estetisk verksamhet i skolan ska result­era i.
        Högsta betyg till den som lyckas kränga sina bilder på någon marknad …