Bedömning på hög nivå

Bedömer inte för galleriväggen
Utbildning: Konstfacks bildlärarutbildning, Stockholm
Senast antal sökande: drygt 100
Antal antagna: drygt 30
Krav: allmän högskolebehörighet + särskild behörighet (antagningsprov)

  – Vi är den enda bildlärarutbildningen i Sverige som kräver arbetsprover av våra sökande, berättar Anette Göthlund, professor vid Institutionen för bildpedagogik.
        Arbetsproverna består av en styrd och en fri presentation. I den styrda får den sökande förklara varför han eller hon vill bli lärare.
  – Oftast handlar de om hur de sökande själva har upplevt sin skoltid, säger Anette Göthlund.
I den fria presentationen har de sökande möjlighet att profilera sin gestaltning, det vill säga de får en möjlighet att excellera i det medium de anser sig vara mest kvalificerade i. Men det är inte original som bedömargruppen tar ställning till utan fotografier av verken.
        Presentationerna bedöms enligt fastställda kriterier inom områden som teknik, materialkännedom, teori, gestaltning och kommunikation.
I arbetsproven ska också skisser, anteckningar och andra förarbeten ingå.
  – Det är viktigt eftersom skapandet handlar om en process. Tanken bakom kan vara bra och intressant även om inte slutprodukten är formfulländad. Bedömargruppen, som förutom Anette Göthlund består av prefekten, institutionens lektorer samt två studeranderepresentanter, går som grupp igenom och diskuterar arbetsproven.
Anette Göthlund anser att förfarandet med arbetsprover är absolut nödvändigt, men betonar att det inte handlar om att göra ett urval av de ”bästa” verken. Arbetsproverna blir antingen godkända eller inte godkända.
  – Vad vi bedömer är om de sökande har de grundläggande kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. Vi värderar inte för galleriväggen gudskelov. Våra sökande ska ju bli lärare, inte konstnärer.
        För att få använda sig av förfarandet med arbetsprover krävs tillstånd från Högskoleverket. Ett sådant har Konstfack och när det går ut hösten 2012 ska det följas av en utvärdering av de sökande, de antagna och deras prestationer.

Här sticker alla ut!
Evenemang: Vårsalongen på Liljevalchs
Senast antal sökande: 2 014
Antal antagna: 131
Krav: att sticka ut

Av de konstnärer som Liljevalchs vårsalong, en tradition sedan 1921, i år antog var 71 kvinnor och 60 män, den yngsta 19 och den äldsta 77 år. Juryn i sin tur hade i år, liksom andra år, enväldigt valts ut av chefen för Liljevalchs konsthall, Mårten Castenfors.
        Juryn väljs ny varje år. I år bestod den av museichefer, året innan av gallerister och nästa år blir det kritikernas tur att välja bland verken. Några fastställda kriterier har inte juryn att utgå ifrån men sättet att tänka grundkvalitet är aldrig något problem, säger Mårten Castenfors. – Det är en ganska enkel procedur. Sedan får de olika jurymedlemmarna låta sitt temperament och sitt kynne avgöra valet, säger han.
Karolina Peterson, till vardags chef för Mjellby konstmuseum utanför Halmstad, var en av deltagarna i årets jury.
  – Det var en spännande process. I första vändan sållade vi bort uppemot åttio procent av verken. Under de sista dagarna valde vi vilka vi slutligen ville ha med. Vi hade olika infallsvinklar och olika smak. Samtidigt var vi faktiskt förbluffande eniga i våra val. Det säger väl en del om vår bransch …
Alla bidrag lämnas in anonymt och de sökande skickar in fotografier av sina verk.
  – Det betyder att om en bild har dålig upplösning eller dålig färgkvalitet kan det vara svårt att se kvaliteten på konstverket, säger Karolina Peterson som samtidigt konstaterar att kvalitetsbegreppet inte är något som vanligtvis kopplas till Vårsalongen.
  – Det finns andra värden som är viktiga att ta vara på. Kvalitet är ett normativt begrepp format av dem som befinner sig inom konstvärlden.
  – På Vårsalongen är det extra viktigt att få med sådant som inte är enligt den normen. Det är många verk som sticker ut, ja egentligen sticker alla ut. Vårsalongen är rik på det viset. Allt lever sitt eget liv där, menar hon.