Religionskunskap

Artiklar om Religionskunskap

För lite reflektion i religionsundervisningen

Skolinspektionen visar på brister i religionsundervisningen på gymnasiet i en ny rapport. För mycket faktastoff och för lite analys och reflektion, särskilt på yrkesprogrammen, leder till att fördomar cementeras.

SO på tyska gör under för språket

Högstadieelever med tyska som främmande språk blir bättre på att uttrycka sig muntligt om de även undervisas på tyska i SO-ämnena. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling från Göteborgs universitet.

– De fick bättre ordförråd och framför allt en högre kommunikativ kompetens, säger hon.

Om religionens betydelse i skolan

Barn i religionernas värld lyfter fram religionerna ur barnets perspektiv. Traditioner och religioner beskrivs som en helhet och kommunicerar ett sätt att leva. Vi får en genomgång av de olika religionernas särart, samtidigt som frågor som lyfter fram barnets roll och ställningstaganden i religionerna behandlas, skriver Inger Lindvall.

Med inlevelse på schemat

Ulla Nestor på Valstaskolan lyfter fram likheter och låter eleverna leva sig in i olika religioner. Och hon väjer inte för religiösa diskussioner med föräldrarna.

Höga krav i nya kursplanen

Religionsämnet är mer omfattande i nya läroplanen, och etik och livsfrågor har en framskjuten plats. Det gör betygsättningen till en stor utmaning för många lärare, menar Annika Lindskog som varit med och tagit fram ett prov- och bedömningsstöd för årskurs 9.

Religion är mer än bara teori

Inledare För 30 år sedan kom religionsämnet sist när man jämförde hur de fyra SO-ämnena fördelade sig sinsemellan under en längre period. Det var så mycket enklare att arbeta med blindkartor i geografi. Religionsämnet gynnas om lärarna har full behörighet i SO-ämnena. Det skriver Silwa Claesson, lektor i allmän didaktik och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Lätt att missa digitala kunskaper

Ny forskning Digitaliserad undervisning i SO leder till ökad kreativitet, enligt forskaren Susanne Kjällander. Men lärarna ställs inför komplicerade utmaningar när det gäller att fånga upp och bedöma elevernas lärande.
– Behovet av fortbildning är akut, säger hon.

Viktigt men svårläst om deliberativa samtal

Recension I nutida skoldebatt där flumpedagogik har fått en peststämpel och där Bäst i klassen-läraren är placerad i katedern, känns det upplyftande med en titel som Demokratiskt deltagande – diskussionen som undervisning och demokrati av Johan Liljestrand, skriver Åsa Forsberg.

Smalare spets för SO-ämnen och språk

Regeringen har bestämt att det blir spetsutbildningar på högstadiet hösten 2012. Hälften av elitklasserna ska inriktas på matematik och naturorienterande ämnen, medan SO-ämnen, engelska och språk får dela på resterande utrymme. Första steget mot ett spetsigare högstadium tas när den nya skollagen träder i kraft 1 juli.

Porträtt: Mattias Gardell

Som fjortonåring ägnade han nätterna på konfirmationslägret åt att meditera i kapellet, be till Gud och söka kontakt. Det gick inte. I dag är Mattias Gardell professor i religionshistoria, något som han ser som ett motgift mot religiositet.