Språkstöd ger bättre resultat

Från Alfa 2016-01-25 19:43

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Flerspråkiga elever har rätt till studiehandledning på modersmålet. Men trots belägg för att det gynnar resultaten brister detta stöd i många skolor. Anne Reath Warren forskar om vilka effekter modersmålsundervisning och studiehandledning har för kunskapsresultaten.

Det talas 200 olika språk i Sverige, varav 109 finns som modersmål i skolan. Nästan en fjärdedel av alla elever i grundskolan är berättigade till modersmålsundervisning.

De har dessutom rätt att få studiehandledning på sitt förstaspråk, om de behöver. Men verksamheten dras med stora brister, menar Anne Reath Warren, som forskar om fler­språkiga elever och deras förutsättningar i Sverige respektive Australien.

Frågan är, med tanke på den ökade andelen invandrade elever, mer aktuell än någonsin.

– Det finns i dag ett jättebehov av studiehandledning samtidigt som det är stor brist på lärare. Skolorna tvingas ta in personer ”från gatan” för att undervisa. Det kan vara alltifrån ungdomar som nyss gått ut gymnasiet till arabisktalande ingenjörer. De unga kan språket och har kunskaper om svenska skolan, men saknar lärarperspektiv och pedagogiska kunskaper. De högutbildade har ämneskun­skaperna som krävs men inte kännedom om svenska skolan. Det blir lite man tager vad man haver över det hela, säger hon.

Anne Reath Warren ser helst att det är modersmålsläraren som håller i studiehandledningen.

– Det är en stor fördel om läraren och eleven känner varandra väl, så det blir en kontinuitet.

Det finns tre varianter av studiehandledning – före, efter eller under lektionerna.

– I vissa fall kan handledning under en lektion vara att föredra. Men om det finns 15 olika språk i en klass kan man ju inte ha lika många vuxna på plats i klassrummet, säger Anne Reath Warren.

I hennes fallstudier är handledning vanligast i svenska och matematik och de viktigaste framgångsfaktorerna är tid för kommunikation, samförstånd mellan hand­ledaren och andra lärare samt samplanering.

I dag är det alltför vanligt att handledaren får en lapp med lektionsinnehållet fem minuter före lektionen utan att ens ha träffat läraren, anser hon.

– Alla lärare och rektorer bör få information om flerspråkighet så att de kan informera elever och föräldrar.

Finns det några risker eller negativa effekter med studiehandledning på modersmål?

– A dangerous question, säger Anne Reath Warren och skrattar.

– Vissa anser ju att fokus ska ligga på svenskan. Den enda risken jag kan tänka mig är om modersmålsläraren inte kan ämnet.

Hon betonar dock att det i praktiken bara finns fördelar med studiehandledning.

– Tänk dig själv, du är bäst i klassen på matte när din familj plötsligt ska flytta till Indonesien. Alla böcker är på indonesiska, mattetalen förklaras med ord. Om det då dyker upp en svensktalande person som översätter texterna och berättade för läraren att du gillar matte – skulle det vara något negativt med det?

Anne Reath Warren började reflektera kring flerspråkighet när hon undervisade i engelska som andraspråk i Australien.

– Då var metodiken som gällde att bara använda engelska i klassrummet. Det var lite skönt att låtsas att det bara fanns ett språk.

Efterhand började hon undra om inte eleverna skulle kunna dra nytta av sin fler­språkighet. En tanke som slog rot när hon flyttade till Sverige.

– När jag lärde mig svenska som vuxen upptäckte jag på riktigt hur viktigt det är med modersmål i en inlärningssituation.

Förutsättningarna för nyanlända i skolan skiljer sig en hel del åt mellan Sverige och Australien, där modersmålsundervisningen sker vid sidan av skolverksamheten, som After hours ethnic schooling programmes. Globalt sett är det mer regel än undantag, enligt Anne Reath Warren. Modersmål som ett ämne i läroplanen är i det närmaste uteslutande ett svenskt fenomen.

– Det förekommer inte så omfattande någon annanstans, inte ens i övriga nordiska länder.

Den stora hemspråksreformen 1977 var startskottet för den svenska modellen. Alla etablerade politiska partier stod bakom reformen och språkforskare från hela världen kom hit för att se detta fantastiska experiment med egna ögon, säger Anne Reath Warren.

– Men de blev inte särskilt imponerade av det de såg. Framför allt var det praktiska genomförandet inte så genomtänkt.

Det är inte det lättaste att implementera kurshandledningar för 100 olika språk. Och problemen kvarstår än i dag, anser Anne Reath Warren. Det handlar om brister i implementering och organisation, låg status för ämnet samt att det saknas såväl utbildning som fortbildning för modersmålslärare.

– Det finns språkideologiska attityder som ger ämnet låg status. Och om föräldrarna inte får rätt information kan modersmålsundervisningen lätt glömmas bort.

Den låga statusen kvarstår trots att det kommit ett flertal studier som visar att elever som får undervisning i sitt modersmål lyckas bättre akademiskt än de som inte får det. Barn med ”balanserad flerspråkighet” har flera kognitiva fördelar.

– Enligt en studie från Skolverket får de till och med högre genomsnittligt betyg än enspråkiga svenska barn. Det skulle dock till viss del kunna förklaras av att elever som läser modersmål har mer engagerade föräldrar än andra. Men viktigt är också att dessa barn känner sig tryggare i sin identitet.

Studiehandledning på modersmålet

• Elever som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Föräldrar och skola diskuterar elevens eventuella behov av studiehandledning.

• Det är skolans rektor som beslutar om när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål.

• Alla elever som talar ett annat språk än svenska hemma kan få undervisning i sitt modersmål. För minoritetsspråk gäller även att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag.

• Rätten till stöd och studiehandledning gäller även adoptivbarn som inte talar modersmålet hemma.

Källa: Skolverket

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter