Samiskan i farozonen

Från Alfa 2015-12-14 22:31

Trots ett ökat intresse för samiska så minskar elevernas kunskaper. Det finns en överhängande risk för att språket hos Europas enda ursprungsfolk dör ut, konstaterar språkforskaren Hanna Outakoski i en ny avhandling.
– Vi måste börja se flerspråkighet som en tillgång på riktigt, säger hon.

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Samernas historiska bosättningsområde, Sápmi, sträcker sig från norska Trollheimen i sydväst till ryska Kolahalvön i nordost. En yta större än Nepal.

Samiskan består egentligen av tre större språkgrupper, som kan delas in i nio språk vilka i sin tur har en mängd olika dialekter.

Östsamiska talas i den ryska delen av Sápmi, på Kolahalvön samt i vissa delar av norra Finland. Centralsamiska, där nord- och lulesamiska ingår, talas i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige. Sydsamiska talas i södra Sápmi, i Sverige och Norge.

Totalt finns det omkring 23 000 samisk­talande personer, varav de allra flesta, runt 75 procent, talar nordsamiska. Skillnaden mellan nord- och sydsamiska kan liknas vid skillnaden mellan svenska och tyska, enligt Hanna Outakoski.

Hon har i sin avhandling studerat flerspråkiga elevers skrivande i Sverige, Norge och Finland, som alla läser nordsamiska i skolan.

– Vi måste börja se flerspråkighet som en tillgång på riktigt, inte bara som ett fint ord, säger hon.

Själv talar Hanna Outakoski fyra språk flytande och vet vad hon talar om.

– Det är en stor rikedom att ha flera språk. Samtidigt vet jag att det krävs enormt mycket av dessa elever, som ska nå modersmålsnivå i två språk.

Hanna Outakoski föddes i Finland och växte upp i ett samiskt samhälle vid gränsen mot Norge. Hon har varit lärare på en same­skola och blev 1998 student vid Umeå universitet, där hon i somras disputerade med avhandlingen Multilingual literacy among young learners of North Sámi.

Det som överraskade henne mest i arbetet med avhandlingen var att så pass många inte ser fördelarna med flerspråkighet. Både inom och utom det samiska samhället.

– Människor utifrån vill att vi ska koncentrera oss på majoritetsspråket medan det bland samer är många som anser att fokus ska ligga på samiskan.

Hanna Outakoski ser tendenser till att samiska elever prioriterar majoritetsspråket i såväl Sverige som Norge och Finland.

Hon har kategoriserat eleverna i tre jämnstora grupper. En tredjedel talar ingen samiska hemma, en tredjedel har en samisktalande förälder och hos en tredjedel talar båda föräldrarna samiska. En stor grupp elever får alltså uteslutande sin samiska från skolan.

– Modersmålslärarna utanför Sápmi har elever som talar samiska sammanlagt 40 minuter i veckan. Det är en omöjlig uppgift.

För att förbättra kunskaperna och öka samiskans status behövs förändrade attityder, anser Hanna Outakoski. Det finns till exempel en fördom om att samiskan främst passar för muntlig kommunikation.

– Många föräldrar och lärare har den inställningen. Med det är felaktigt. Samiskan har funnits som skriftspråk sedan 1600-talet, även om det i början främst gällde religiösa skrifter.

Problemet är i stället att det finns så lite litteratur på eller översatt till samiska, enligt Hanna Outakoski

– Eleverna kan inte läsa Harry Potter på samiska. Ronja Rövardotter finns och är väldigt uppskattad, men ingen modern barn- och ung­domslitteratur.

Det finns översättningsstöd, men det gäller bara översättning från samiska.

– Jag kanske är extrem, men tycker att allt ska finnas på samiska. Böcker, sajter, gaming, musikklubbar och sociala medier. Samiskan ska finnas där ungdomar håller till i dag.

Enligt språkforskningen försvinner i snitt ett språk var tionde dag i världen. Risken finns att samiskan blir ett av dem om inget görs, enligt Hanna Outakoski.

– Det är redan på väg att hända. I synnerhet de mindre samiska språken. Och situationen är allra värst i Sverige. I dag finns det till exempel bara två personer under 30 som har umesamiska som modersmål.

Norge är det land som mest medvetet främjar samiskan. I Finland satsar man på den inom ramen för den finska modellen, det vill säga att innehållet i samisk skola är samma som i den finska. Situationen i Sverige beskriver Hanna Outakoski som ett slags ”limbo”.

– Samiskan är begränsad till sameskolorna eller som en liten del av modersmålsundervisningen. Om samer nämns i en skolbok så är det alltid en renskötare på bilden. Skolan borde lyfta upp samisk kultur i hela Norden. Det be­hövs mer skolmaterial och bättre riktlinjer för lärarna.

Varför är det så viktigt att bevara ett språk som få verkar vilja tala?

– Det stämmer att många inte vill prata samiska. Men det är också många som vill men inte kan. Då måste det finnas stöd för dem. Det är så mycket annat som försvinner med ett utdött språk. Samerna är Europas enda ursprungsbefolkning. Det är värt att bevara.

Hanna Outakoski arbetar vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Hennes avhandling går att läsa här.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter