Nya lösningar väcker läslusten

Från Alfa 2015-10-27 19:34

Foto: Julia Lindemalm

Rätt verktyg kan få även den mest motvilliga tonåring att engagerat vända och vrida på en novell under en hel lektion. Det vet svenskläraren Jenny Edvardsson, som utvecklat läsförståelsestrategier särskilt anpassade till gymnasiet.

Framför sig har de varsitt exemplar av Gun-Britt Sundströms novell Början, eleverna i ettan på Bygg- och anläggningsprogrammet på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Den handlar om den lilla pojken Noa som växer upp och mobbas genom skolåren. Svenskläraren Jenny Edvardsson läste den högt under en lektion häromdagen, hon vet att hon inte kan räkna med att det blir gjort om hon ger det som hemuppgift. Nu är tanken att eleverna ska ha boksamtal om texten. Fast de första spontana kommentarerna, när Jenny Edvardsson frågar rätt ut vad eleverna tyckte om boken, är:

– Tråkig.

– Töntig.

– Dålig så in i helvete.

– Jag fattar ingenting.

Framför de keps- och kapuschongförsedda tonåringarna står en entusiastisk, litteraturälskande svensklärare och viftar med Gun-Britt Sundströms novell. Här skulle det lätt kunna uppstå en frontalkollision mellan kulturer. Men det gör det inte. Något helt annat händer. Vi ska snart få veta varför och hur.

Men först en liten bakgrund. Alla undersökningar och forskningsresultat pekar åt samma håll: svenska elever läser allt mer sällan böcker. Och pojkar läser generellt mindre än flickor. Och de som läser allra minst är pojkar från familjer som inte har akademisk bakgrund, de elever som generellt tenderar att i större utsträckning än andra söka sig till yrkesförberedande gymnasieprogram. Vissa har aldrig ens tagit sig igenom en hel bok. Så är det också i den här klassen, många har svårt med både läsförståelse och läshastighet. Efter lektionen berättar flera av eleverna om år av avsky mot allt vad böcker och bokstäver heter. Det är inte så konstigt. Några lider av dyslexi och det tog tid innan de fick stöd. Jenny Edvardsson inledde terminen med ett läsförståelsetest enligt stanineskalan som är uppdelad i steg 1–9, där 1 är lägst. Just i den här klassen låg flera elever mellan 1 och 3. Men det är precis därför hon vill vara just här. Jenny Edvardsson, som undervisar i svenska och historia, har nästan uteslutande pojkar som elever. Och alla går på yrkesförberedande gymnasieprogram.

– Jag gillar utmaningar. Här kan jag inte jobba konventionellt. Jag måste hitta nya lösningar för att nå och beröra eleverna.

Foto: Julia LindemalmDärför nöjer sig inte Jenny Edvardsson med de där första kommentarerna om hur himla dålig och töntig novellen var. Hon vill få eleverna att utveckla sina resonemang, förklara varför de upplever boken som de gör. Teoretiskt vilar hon på Aidan Chambers idéer. De handlar, kort sammanfattat, om att den som inte pratar om och får möjlighet att dela sin läsupplevelse med andra, har inte läst en text fullt ut. Chambers har också arbetat fram en modell som stöd för att prata om böcker, en mall för att hålla i boksamtal. Jenny Edvardsson ritar upp fyra kolumner på tavlan: eleverna ska säga vad de gillar, ogillar, om det finns några frågetecken och vad de ser för mönster i texten. Hon låter eleverna säga precis vad de vill och tar emot kommentarerna med ett neutralt ansiktsuttryck utan att bedöma dem.

– Jag diggar författarens namn, säger någon ironiskt, och det verkar mest som ett försök till en provokation.

Jenny Edvardsson säger ”jaha” och skriver upp kommentaren på tavlan, i en av kolumnerna. Eleven skruvar lite på sig, den tilltänkta och möjligen önskade reaktionen uteblev.

Någon annan minns att Noa var bra på bilmärken. Och det var ändå rätt ballt att han kunde så många.

– Och vilken roll har Noa i berättelsen då? Just det, han är huvudperson. Och vi förkortar ju det hp, minns ni det? sticker Jenny Edvardsson in och får därmed med lite begrepp.

Samtalet fortsätter.

I klassrummet sitter bara sex elever, trots att klassen består av totalt 18 stycken. Jenny Edvardsson säger att de små grupperna är en förutsättning för att få till ett bra boksamtal med så här läsovana elever. Det blir en annan trygghet. Alla vågar säga någonting, ingen kan sitta tyst hela lektionen. För att ordna det rent praktiskt samarbetar Jenny Edvardsson med skolbibliotekarien Marit Hammarland. Just nu håller Marit parallellt i ett boksamtal med en annan jämnstor grupp i ett annat klassrum. Övriga elever har fått enskilda uppgifter som de löser i olika arbetsrum.

– De är tyvärr väldigt få som tänker på att de kan nyttja oss skolbibliotekarier i sin undervisning, men det är ju precis det här vi är till för. Vårt uppdrag är att arbeta läsfrämjande och det kan göras på så många andra sätt än att enbart finnas på plats i skolbiblioteket, säger Marit Hammarland när vi ses efter lektionen.

Jenny Edvardsson lägger till att de successivt har vant eleverna vid arbetssättet, att det inte skulle gå att slänga ut frågor hur som helst utan att förbereda dem.

– Vi ägnade en stor del av förra terminen åt att gå igenom läsförståelsestrategier och hur man kan samtala om text. Och så bygger det på att både jag och Marit har en relation till eleverna, att det finns en respekt, säger hon.

De läsförståelsestrategier som Jenny Edvardsson utgår ifrån bygger på en ”En läsande klass”-materialet. Det finns att ladda ner gratis och kan användas fritt för alla som vill, men riktar sig framför allt till yngre elever i årskurs f-6. Jenny Edvardsson har arbetat om strategierna så att de passar hennes gymnasieelever. Hon har målgrupps­anpassat bilder och tilltal, komprimerat antalet strategier till fyra och knutit övningar och text till kunskapsmål och ämnesplaner för svenska i gymnasiet.

– Jag har gjort kopplingen tillbaka till ursprunget som materialet bygger på, Barbro Westlunds tankar om Reciprocal teaching. I den modellen lyfter man fram just de fyra strategier som jag använder mig av: förutspå, ställa frågor, reda ut och sammanfatta.

Hon har arbetat fram materialet i samtal med sina elever. De har gått igenom var och en av strategierna i flera steg: genom gemensam genomgång av strategin och test av den på texter som Jenny Edvardsson läste högt, genom grupparbete där eleverna fick testa strategin på en text som de gemensamt läste samt till sist individuellt där varje elev fick prova själv.

– Jag har även visat det befintliga ”En läsande klass”-materialet, men de flesta hade aldrig förr kommit i kontakt med det. Det enda de hade gjort förut var att sammanfatta en text. Jag har försökt arbeta om materialet så att det ska kännas mer vuxet, för det är ju också viktigt att mina elever får se att ämnet svenska kan utvecklas ju högre upp i årskurserna de kommer.

Jenny Edvardsson delar med sig av såväl övningar som modeller och tankar på sin blogg, Jenny på Wendes. Många kollegor runt om i Sverige har börjat använda materialet.

– Att jag har arbetat fram det själv gör att jag har koll på att det får publiceras och spridas. Det blir också ”mitt” och jag står helt bakom det och kan direkt svara på frågor som dyker upp.

Och att hon syns på nätet ger ringar på vattnet. Förutom att hon får många idéer genom sitt ”utvidgade kollegium”, får hon föreläsningsförfrågningar. I slutet av oktober pratar hon om hur hon jobbar med boksamtal och läsförståelse­strategier på SETT-dagarna i Malmö och hon har även nominerats till såväl Amy-priset, som delas ut av Myndigheten för tillgängliga medier, som till föreningen Datorn i Utbildningens lärarpris Guldäpplet.

– Jag har också fått en förstelärarroll och har ansvar för att utveckla det läsfrämjande arbetet på min egen skola.

Och om man frågar några av hennes elever, som nu är färdiga efter att ha suttit och samtalat aktivt om novellen i hela 45 minuter, så verkar Jenny Edvardssons metoder landa bra.

– Det är faktiskt himla intressant att få höra vad de andra tyckte, säger Liridon Mustafa.

Klasskompisen Felix Nilsson nickar.

– Ja, man får nya perspektiv. Det ger så mycket mer än att sitta och försöka skriva bokrecensioner för sig själv. Och jag minns när man skulle redovisa böcker inför klassen enskilt i grundskolan, man blev ju jättenervös.

Jenny Edvardsson säger att det heller inte går att fuska. Hon har hört av många elever att det ”ju är så himla lätt att hitta en färdig recension och ladda ner någonstans”. Här måste de tycka själva och dessutom motivera varför de tycker som de gör.

– Och så ser jag hur de, utan att de är medvetna om det, börjar relatera till sina egna liv. Du hörde ju hur de till exempel började jämföra sina egna födelsevikter, apropå att det nämndes i novellen. Eller att någon sa att det nog är vanligt att föräldrar oroar sig för sina barn, precis som mamman i den här novellen gör. Och det är ju vad littera­tur handlar om, att det kan beröra de alldeles egna livserfarenheterna.

Lässtrategier för gymnasiet

Överblicka/se framåt: Inför läsningen studeras omslag, rubriker och titel. Utifrån dessa ställs frågor som: Vad tror jag att texten kommer att handla om? Vad tror jag kommer att hända härnäst? Vad tror jag kommer att hända sen? Frågorna bör formuleras direkt till en utvald text och läsaren uppmanas då att stanna upp efter vissa meningar och fundera på fortsättningen.

• Ställa frågor/undra: Används före, under och efter läsningen. Går ut på att ställa frågor till texten, till exempel om dess budskap, struktur och innehåll.

• Upptäcka/reda ut oklarheter: Läsaren ska stanna upp när något i texten är oklart, både detaljer och större sammanhang. Man kan till exempel behöva slå upp ett ord, diskutera ett stycke med en kompis eller be läraren om hjälp.

• Sammanfatta: Läsaren uppmanas att lyfta fram det mest intressanta och väsentliga i texten för att i efterhand kunna åter­berätta eller sammanfatta den. Det underlättar om man gör anteckningar, stryker under eller ringar in under tiden man läser.

Läs mer

Bloggen Jenny på Wendes: jennypawendes.blogspot.se

Bloggen Fröken JE, som hon skriver tillsammans med eleverna: frokenje.blogspot.se

Mer om En läsande klass finns på www.enlasandeklass.se

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter