Skolans bild av framtiden målas ofta i svart

Från Alfa 2015-03-30 19:27

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Undervisning om hållbar utveckling borde fokusera mer på framtiden – och få eleverna att se att de kan påverka den. Det visar Tomas Torbjörnsson i sin aktuella avhandling.

När framtiden nämns i undervisning om hållbar utveckling så görs det ofta kort och ur ett orosperspektiv. Det konstaterar Tomas Torbjörnsson, ämneslärare i SO i botten och numera post doktor vid CeSam, Stockholms universitet, i sin färska avhandling Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling.

– I stället borde lärare betona att det finns flera olika scenarier. Genom att prata om framtiden i plural och titta på olika alternativ, blir eleverna medvetna om att de själva har möjlighet att forma den, säger Tomas Torbjörnsson.

Men tyvärr tycks det vara ganska få som i dag hinner ta undervisningen om hållbar utveckling så pass djupt. För det kräver tid och helst ämnesövergripande samarbeten, säger Tomas Torbjörnsson.

– I dag har många lärare så fullt upp med olika moment som ska prickas av för att nå kunskaps­målen, att få prioriterar att låta undervisning om hållbar utveckling ta den tid som temat kräver.

Tomas Torbjörnsson har jämfört olika elevgruppers syn på hållbar ut­veckling. Och där kommer just det här fram: många sätter tilltron specifikt till naturvetar­elever att ordna framtidens lösningar på de globala hållbarhets­problemen. Tomas Torbjörnsson tar ett citat, sagt av en elev på ett sam­hällsvetenskapligt program, som exempel: ”... jag tror att dom här miljöfrågorna är för stora för mig, jag känner att dom här naturvetarna kan ju mycket mer, jag är mest angående moral och sånt där...”.

– Det är talande för vad många elever gav uttryck för under mina intervjuer. De ser inte att lösningarna på hållbarhetsfrågor kan ligga på en gemensam politisk nivå, utan att de avgörs av olika enskilda naturvetenskapliga lösningar.

Tomas Torbjörnssons forskning visar också att attityderna gentemot hållbar utveckling är mer positiva på de teoretiska programmen än vad de är på yrkesprogrammen.

– Tyvärr tycker många på de praktiska programmen inte att temat berör dem särskilt mycket. Det är anmärkningsvärt, tänk så mycket som skulle kunna göras för hållbar utveckling på till exempel fordons- och byggprogrammen. Det finns ju massor som eleverna skulle kunna påverka i vardagen inom de branscherna.

Tomas Torbjörnssons forskning visar också att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till hållbar utveckling: flickorna är mer positiva.

– Det är viktigt att som lärare vara medveten om det så att man i klassrumssituationen inte hamnar i att förstärka och cementera den rådande fördelningen utan även hittar pojkarnas engagemang.

Ett sätt att nå de elever som från början inte är engagerade är att inte enbart undervisa om någonting utan att ta det ett steg längre, visar Tomas Torbjörnssons forskning. När elever exempelvis enbart lär om demokrati får de inte alls samma förståelse som när de undervisas i demokrati, menar han. Men hur når man dit då, till att göra det abstrakta konkret?

– Det handlar om att ta in verkligheten i undervisningssituationer. Att till exempel använda sig av lokalsamhället, säger Tomas Torbjörnsson och ger ett exempel på en klass han själv hade i geografi som försökte påverka lokalpolitikerna att börja väga kommunens hushållssopor.

– Det växte sig till ett stort projekt där de ordnade en studieresa för lokala politiker och tjänstemän till en kommun som hade genomfört detta. All den kunskap som detta gav dem i demokrati, hållbar utveckling och påverkansarbete tror jag blev en viktig grund för hela deras framtida liv.

Tomas Torbjörnsson har i sin avhandling också undersökt elevers inställning till begreppet solidaritet. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan att vilja värna och bevara naturen och viljan att vara solidarisk med en vid krets av människor. Med andra ord: de elever som har en positiv inställning till att leva miljömässigt hållbart visar också stor solidaritet med andra människor. Dessa elever är också mer framtidsorienterade.

– Det visar på behovet av ett begrepp som förenar dessa attityder. För värdeord är viktiga fundament i skolans styrdokument och bör inte politiseras och likställas med övriga mål, säger Tomas Torbjörnsson.

En annan slutsats han drar av att miljömässigt och solidariskt engagemang tenderar att höra ihop, är att när elever kommer ut i naturen och berörs av den, kan också deras känsla av samhörighet med andra människor öka. Därför är det viktigt att skolans undervisning ger tid till både naturmöten och till starka möten med andra människor, till exempel genom bio, konstupplevelser och litteraturläsning, menar han.

– Min forskning om värden utgår från en teori som menar att de skapas genom starka möten som får oss att överskrida gränsen för våra tidigare jag. Det vill säga det räcker inte att övertalas eller undervisas om vilket värde som är bra – du måste få uppleva det.

Tomas Torbjörnssons avhandling bygger på fyra delstudier:

• Ecological Modernization Discourse and the Ethical Technology Student

• Measuring Attitudes Towards Three Values that Underlie Sustainable Development

• Who is Solidary? A Study of Swedish Students’ Attitudes Towards Solidarity as an Aspect of Sustainable Development

• In School We Have not Time for the Future

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter