Gis gör kartan konkret

Från Alfa 2014-09-08 18:33

Foto: Håkan Elofsson

Numera ska alla geografilärare undervisa om gis, geografiska informationssystem.
De flesta lärare har ingen utbildning i det, en del vet inte ens vad det är. Men på
Mälarhöjdens skola har man kommit långt.

– Här ska det ligga en båtkrog. Folk ska kunna komma hit med båt och äta.

Felix Wigström, Jonas Wachster och Sara Düsing pekar ut den vackra platsen på udden där deras restaurang ska ligga. Krogen ska vara öppen sommartid och leveranserna ska ske med båt. De undersöker väderstrecken, var kommer solen att vara? De måste också kolla vattenkvaliteten i viken innan de bestämmer sig definitivt.

Det är ett liv och ett kiv i Vinterviken, denna soliga dag i början av maj. Ur skrymslen och hålor har all slags levande varelser tagit sig ut till den stora parken. Människor ligger och solar på gräsmattor och bryggor, några spelar kubb, andra har picknick. Fem barnvagnar kommer i bredd längs parkvägen som en flock bufflar. En cykelflock står och hänger vid vattenhålet Wintervikens restaurang. Nere vid viken har pilträden vadat ut i vattnet och böjer sina halsar för att dricka.

En flock paddor har också spritt ut sig över parken. Paddorna, eller rättare sagt surfplattorna, manövreras av sjundeklassare från Mälarhöjdens skola i Stockholm. Eleverna gör fältstudier i geografi. Med hjälp av gis, geografiska informationssystem, och surfplattor ska de lära sig mer om sårbara platser.

– Anteckna hur det ser ut och hur ni känner, att ha som stöd. Fota platsen ni valt och andra platser i området, instruerar Gustav Forssblad, SO-lärare.

Den här eftermiddagen är han och kollegan Åsa Colliander Celik ute tillsammans med 7C och 7E. Stockholm växer och elevernas uppgift är att placera någon typ av verksamhet på den obebyggda marken vid Vinterviken. Platsen är kultur- och naturgeografiskt intressant. Här i Vinterviken låg tidigare Alfred Nobels dynamitverkstäder. Kvar i den vackra miljön finns de gamla tegelverkstäderna, personalbostäder och en mark förgiftad av bly, arsenik och uran.

Platsen är känslig för översvämningar och ligger vid Mälaren, en vattentäkt med oviss framtid. Sjön får sitt vatten från en väldigt stor yta och vattennivån får inte höjas. Varför? frågar Åsa Colliander Celik.

– Det är dricksvatten, man vill inte ha in saltvatten, svarar en pojke.

Hemma i klassrummet har eleverna tittat på digitala kartor och försökt se var det kan passa att bygga. På plats ska grupperna undersöka hur det ser ut i verkligheten och om platsen fungerar. Med surfplattan kan de ta lägesbestämda foton och hitta kartor, och några killar spelar in motorvägsbullret. Grupperna ska också intervjua förbipasserande och fråga vad de tycker om planerna.

Eleverna undersöker förutsättningarna för exempelvis transporter, miljöpåverkan, befolkning och annat.
I presentationsverktyget Key Notes ska de sedan berätta vad de vill bygga och redovisa sina resultat med hjälp av en digital karta, som de tillfört egen information.

– För att kunna identifiera sårbarhet i världen utifrån kartan, behöver man först förstå närområdet, säger Åsa Colliander Celik.

Längst ut på Rävudden dansar björkarna ringdans, några stenbumlingar ligger och småpratar i närheten. Bredvid står Ellen Syberg, Malin Lager och Björn Wildenstam och fotograferar. De funderar över äldreboendet de vill bygga. Platsen är perfekt, med vacker utsikt och frisk luft för de gamla. Eleverna tar sikte på solen och konsta-terar nöjt att skuggan hamnar ett stycke längre bort. Först tänkte de bygga en förskola, men de ändrade sig.

– Vi fick höra att det är arsenik i parken, så då bygger vi ett ålderdomshem i stället. De gamla ska inte leva så länge, så de hinner inte bli sjuka. Det här är en fin plats att dö på.

Geografiska informationssystem är numera inskrivet i de nya kurs- och ämnesplanerna i geografi. Genom gis ska eleverna kunna samla in, bearbeta, analysera och visualisera data. Lite förenklat så är gis ett sätt att samla in och presentera lägesbunden information. Det är till exempel gis du använder när du checkar in på en plats på Facebook eller letar efter närmaste pizzeria i mobilen. Det kan också vara digitala kartor med flera lager av information, som man kan lägga till eller ta bort efter behov.

Många gis visualiserar tidsperspektiv. På en sajt som Nasa Earth Images kan man se hur ett jordskred drar fram på en plats och hur det ser ut före och efter skredet. Man kan också se hur glaciärer smälter över tid eller hur städer växer och förändras. Andra gis visar rumsperspektiv, till exempel den geografiska profilen mellan två platser.

Ett syfte med att skriva in gis i läroplanen var att få lärarna att arbeta mer laborativt, med fältstudier. Genom att eleverna får arbeta med alla sinnen så kan de upptäcka och bli mer nyfikna på ämnet, resonerade man.

Åsa Colliander Celik vet att många lärare tycker att det är svårt att undervisa om gis, framför allt för att de saknar utbildning i det. Läromedlen har heller inte hängt med. Själv är hon numera ganska van, efter att bland annat ha fördjupat sig med en online-kurs om gis som anordnades av Penn State University. Men när hon läste geografi talade man inte om det.

Hennes råd till den ovane är att inte vara så rädd för att använda de digitala verktygen – det är inte så svårt. Man behöver ingen avancerad teknisk utrustning – det räcker med en surfplatta, en dator eller en smartphone. Många användbara appar finns i gratisversioner.

Vinsterna är stora. Digitala kartor ligger närmare verkligheten, eftersom de blir mer konkreta, påpekar
Åsa Colliander Celik. Till exempel är det mycket lättare att förstå lägen och relationer mellan platser när man kan zooma in och ut. Kopplingen mellan människa och natur blir också tydligare – man ser var städerna ligger, var floderna går i dalgångarna och migrationsmönster. Det är dessutom lätt för eleverna att redovisa och lägga in information i till exempel en karta.

– Man kommer åt många av förmågorna i kunskapskraven samtidigt, till exempel att analysera samspel, säger hon.

Foto: Håkan ElofssonMälarhöjdens skola har ovanligt många behöriga geografilärare, tre av fem, bland annat Åsa Colliander Celik som är behörig i samtliga SO-ämnen. Kanske just därför har även de ”obehöriga” lärarna tänt på geografiämnet. Som Gustav Forssblad, som är ny lärare i historia och samhällskunskap, och Jannike Kohinoor, som också deltar i Vinterviksprojektet. Hon är utbildad i historia och religion, men ångrar att hon inte läste geografi också.

– Jag är helt såld. Nu förstår jag djupet i geografin. Å, om jag hade fattat det tidigare, säger hon entusiastiskt.

Åsa Colliander Celik påpekar att SO-lärare ofta missar att analysera, reflektera och diskutera med eleverna. Men när eleverna studerar verkligheten tränar de ett vetenskapligt förhållningssätt – något som man traditionellt varit bättre på i NO-ämnena.

I Vinterviken blir skuggorna längre allt eftersom eftermiddagen lider. Stella Thafvelin, Hannah Öberg och Vilma Simonius söker sig tillbaka till flocken vid vattenhålet. De har intervjuat förbipasserande med besked.

– 13 sa nej, 22 sa ja. De som sa nej ville bevara miljön eller tyckte att det var för långt ifrån stan.

De flesta tillfrågade gillade deras idé med ett äldreboende högt uppe på kullen. Andra grupper mötte inte lika positiva besökare. Men det är bara bra, tycker Åsa Colliander Celik.

– Om alla säger nej, då är det det som är fyndet. Då får man kanske tänka om. Det är ett vetenskapligt förhållningssätt, säger hon.

Geografi-appar att ta hjälp av

Draw on Map. Rita linjer, markera ytor och punkter eller placera ut symboler på kartan.

Elevation Chart. Visar den geografiska profilen mellan två platser. Bra när man studerar en regions förutsättningar.

Every Trail. Känner vilken väg du tagit och markerar den. Det går också att lägga in bilder och beskrivningar till olika platser.

Google Earth. Utforska ett område genom att zooma in och ut, eller genom att välja olika lager av information.

Myhistro. Skapa en tids­linje och lägg in bilder, länkar och texter om olika händelser. Varje händelse går att placera på en karta som man själv konstruerar.

NASA Images of Change. Jämför hur det ser ut på en plats före och efter till exempel ett jordskred eller ett vulkanutbrott.

NASA Science. Ger tydliga förklaringar av ”stora frågor”, med många bilder och kartor, texten är på engelska. Den förklarar bland annat hur världens isar förändras.

Photo Mapo. Ett enkelt verktyg för att dokumentera fältstudier. Man kan ta bilder av intressanta upptäckter och koppla fotot till en plats på en karta.

Scribble Maps. Digital molntjänst där man väljer lager på kartan och lägger in egna länkar, foton och texter. Kartan kan delas med andra och går att zooma in och ut.

Fler appar finns under Geografi på Skolappar.nu.

 

(Källa: Åsa Colliander Celik)

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter