Hur tänkte de förr?

Från Alfa 2014-02-03 19:08

Foto: Håkan Elofsson

Hur lär man elever att tänka och resonera historiskt? Maria Johansson, Hans Olofsson och Patrik Johansson tar hjälp av Peter Seixas begrepp ”The Big Six” när de undervisar kollegor.

Varför berättar Gustaf Andersson för polisen att han köpt sex? Vad betydde västra stambanan för en trävaruhandlare i Sundsvall?

Gemensamt för ovanstående frågor är att de handlar om historiska perspektiv, ett av Peter Seixas grundläggande tankebegrepp i historieundervisningen.

Det är fredag eftermiddag på Söder i Stockholm. När många andra är på väg hem kommer sju mellan- och högstadielärare till Globala gymnasiet för att lära sig mer om historiedidaktik. Kursen ”Doing History” ges av utbildningsförvaltningen i Stockholm och de tre lärare som håller i den forskar alla i historiedidaktik. Patrik Johansson är gymnasie­lärare och skriver på sin lic-avhandling. Maria Johansson, gymnasielärare, och Hans Olofsson, högstadielärare, doktorerar.

Foto: Håkan ElofssonNamnet på kursen har kursledarna tagit från Keith Barton, historiedidaktiker från USA. Som utgångspunkt använder de dock den kanadensiske historiedidaktikern Peter Seixas sex grundläggande tankebegrepp ”The Big Six”, se faktaruta intill. Denna fredag är det de två sista begreppen, historiskt perspektivtagande och den etiska dimensionen, som står i fokus.

På projektorduken visar Patrik Johansson mål­ningen ”Hos politilegen” av Christian Krogh. Ganska snabbt kommer deltagarna in på rätt spår: tavlan föreställer prostituerade i slutet av 1800-talet. Den första uppgiften har fått sitt sammanhang.

Verkstadsarbetare Gustaf Andersson skrev i slutet av 1800-talet ett brev till sedlighetspolisen att han köpt sex. Varför? Lärarna samtalar i par och gissar.

– Vi tror att han blivit smittad av henne. Hon ska in, helt enkelt.

– Hon kanske har blivit gravid och kräver ersättning av honom.

– Han är nog lite ångerfull på något sätt.

De läser brevet, som är hämtat från Stockholmskällans databas, för att se om de träffat rätt:

Hos Lundewall, Hantverkaregatan No 16 b å
Kungsholm bor en flicka från Upsala Jenny
Kardell som har smittad mej med Dröppel,
den har hon fått af den der Läsareprästen
eller någon annan djefla prädikant.

– Nu ska ni lägga pussel. Här får ni en hög med lappar som ledtrådar. Ni ska sortera dem i olika högar. Håll isär perspektiven, säger Patrik Johansson.

På papperslapparna finns fakta om Stockholm under tidsperioden. De olika grupperna sätter genast gång att sortera lapparna utifrån perspektiv och relevans.

– De här är på samma nivå. Men de här har inte så mycket med saken att göra.

De diskuterar livligt och engagerat. Alla lappar innehåller fakta om den aktuella tidsperioden: att allt fler kvinnor tvingades prostituera sig, synen på kvinnan, på prostitution och att det var polisen som kontrollerade de prostituerade.

– Men Gustaf Andersson kan ju inte ha haft koll på det här. Han bara gör som alla andra, säger Stefan Jeppsson.

– Bra synpunkt. Det är vi som kan se samhället han rör sig i, säger Patrik Johansson.

Att få syn på sin samtid är svårt. Men på samma gång som man analyserar 1800-talets slut, så blir den här övningen också en samtidsanalys, påpekar han. I dag är ju perspektiven omvända – det är männen som är kriminaliserade.

Kursledarna kommenterar hela tiden sin egen undervisning. Poängen med den här övningen är att sätta igång historiska resonemang genom att presentera en källa och fakta. Fallet får gärna provocera. Kan ni göra det med era elever? Vilka fördelar och problem finns, undrar Patrik Johansson. Eleverna skulle bli moraliskt upprörda, tror en lärare. Det är för mycket fakta, de ser inte nyanserna säger en annan – de behöver färdiga Foto: Håkan Elofssonrubriker om de ska kunna gruppera lapparna, tycker en tredje.

– Men efter ett tag klarar de att göra egna rubriker.

– Kanske kan det bli examinationen?

Det märks att deltagarna är erfarna lärare. De kopplar direkt övningarna till sin egen undervisning och sina elever. Den gemensamma diskussionen föder nya tankar och idéer om hur man kan tillämpa övningarna. En deltagare säger spontant:

– Vi har sånt sug efter såna här situationer, det hinner vi aldrig i skolan!

En deltagare påpekar att det brukar vara svårt att få eleverna att belägga sina slutsatser i SO. Då kan lapparna fungera bra – man ber dem peka på den lapp som stödjer deras slutsatser.

För varje begrepp hos Peter Seixas finns flera vägledande principer som man måste vara medveten om. För begreppet historiska perspektiv gäller att man oftast förstår aktörerna bäst i deras egen kontext. Man bör också akta sig för presentism, det vill säga för att överföra våra samtida föreställningar på historiska aktörer.

En tredje princip är att man ska dra slutsatser om hur människorna tänkte och kände, men inte identifiera sig med dem. Eleverna ska kunna belägga sina ståndpunkter – men också förstå var gränsen går för vad det finns belägg för.

Nästa perspektivövning är en simulering. Grupperna får lappar med varsin roll, årtalet 1862 och några viktiga samhällsförändringar under mitten av 1800-talet. Uppgiften är att resonera hur deras person reagerar och agerar utifrån förändringarna. Att nödåren 1865–67 står för dörren vet ingen ännu. Det är viktigt att eleverna förstår att i dag har vi facit, men det hade inte människorna då, betonar en lärare.

Eftersom ångfartygen slår igenom så funderar trävaruhandlaren i Sundsvall på att gå över till sådana och göra sig av med sina segelfartyg. Att vetepriserna sjunker är bra, tycker han, då kan man pressa lönerna.

Ägaren till ylleväveriet i Norrköping ser mörkare på framtiden. Bomullen blir alltmer populär och konkurrensen från utlandet ökar. Då måste han pressa priserna, men om arbetskraften emigrerar blir det svårt att hålla ner lönerna. Han beslutar att slå om till bomullsproduktion och satsa på att använda den nybyggda västra stambanan för transporter till nya marknader.

– Bra synpunkt, det är stor oro i samhället med emigrationen och ökad konkurrens – jätteintressant, säger Patrik Johansson.

Bonden i Flen och hans familj funderar mycket på om de ska sitta still i båten eller satsa på att specialisera sig och kanske använda järnvägen till Stockholm för att få avsättning för produkterna. De bestämmer sig för att satsa på köttproduktion. I dag kan vi tycka att det känns självklart att de skulle satsa sig ur krisen, men så såg man det kanske inte på den tiden.

– Man kan fundera över hur påverkade vi är av vår tid och kapitalismen, säger Maria Johansson.

Många lärare anser att eleverna måste få alla fakta först, innan de kan ta ställning till historiska frågeställningar. Det tycker inte Hans Olofsson är nödvändigt.

– Det tror jag inte ett dugg på. Frågorna skapar intresse hos eleverna. Fakta ger man dem på vägen.

Foto: Håkan ElofssonAtt använda autentiska källor i undervisningen ger en närhet till det förflutna, som inget annat kan skapa, enligt Hans Olofsson.

– Underskatta aldrig källans kraft. Men man måste ge dem sammanhangen, alltså kontextualisera.

Han påminner om att synen på källor är annorlunda i historia än i andra ämnen. I historia finns det inga bra eller dåliga källor – de säger oss bara olika saker. Annars i skolan dominerar den samhällsvetenskapliga synen på källor, där vi värderar källan som mer eller mindre trovärdig.

Vad är då nyttan med historiska perspektiv? Enligt Seixas ska eleverna bland annat kunna se världen genom historiska personers ögon och förstå och bedöma dem i deras historiska sammanhang. De ska också lära sig något om sig själva och vår tid.

Att träna eleverna att ta olika historiska perspektiv är en mycket viktig uppgift för historieundervisningen, tycker Maria Johansson.

Eleverna ser att människor inte var dumma förr, utan ofta tänkte logiskt utifrån sin tid. De lär sig se det förflutna som en plats där människor tänker på andra sätt, talar andra språk, tror andra saker och har andra värderingar. Den kunskapen är värdefull även i nutid.

– Det är samma sak som att ha ett interkulturellt perspektiv på samtiden. Man övar sig i att förstå människors agerande, säger Maria Johansson.

”The Big Six” är ett sätt att lyfta fram de historiska förmågorna. De sex tankebegreppen stämmer ganska väl överens med läroplanens fyra historieförmågor, menar Hans Olofsson. Framför allt kan de bidra till en undervisning som utvecklar elevers historiemedvetande.

Ibland hör man lärare säga att begreppet historiemedvetande är för abstrakt och teoretiskt för eleverna. Helt fel, anser Hans Olofsson.

– Det är som om en svensklärare skulle säga att de inte har ett språk innan de kommer till skolan. Självklart har de det.

Alla barn och ungdomar har ett historiemedvetande, det gäller bara att få syn på var de befinner sig. Historiemedvetande är insikten om att det finns en förfluten tid och en framtid som ligger bortom vår erfarenhet.

Den politiska dimensionen är viktig – eleverna ska förstå att de har möjlighet att påverka sin egen framtid. Det historiska perspektivtagandet kan hjälpa eleverna att se det.

– De får se att skeenden inte bara händer av sig själva eller är omöjliga att påverka.

 

Varför är du här?

Klara Loinder, mellanstadielärare i Sturebyskolan, Stockholm:

– För att det är svårt att undervisa i historia och få till en förståelse hos eleverna. Det är en jättebra kurs. Den utmanar mitt eget historiska tänkande och kunnande. Den ger mig redskap att titta på min egen undervisning.

– Jag har redan börjat använda begreppen i min undervisning. Framför allt pratar jag med barnen om orsaker och konsekvenser.

Stefan Jeppsson, svensk- och SO-lärare på Mariaskolan, Stockholm:

– Kursen har gett jättemycket. Särskilt det vi pratade om i dag, med perspektiv och att lära eleverna se saker från olika håll.

Det är svårt att få dem att tänka som de historiska personerna. Det är jättesvårt att få dem att tänka med empati.

Jag gillar att perspektivet är den lilla människans historia.

Therese Juthberg, SO-lärare på Sofiaskolan, Stockholm:

– Jag gillar att vi får så många konkreta tips och råd. Mitt sätt att tänka kring historieundervisning ändras.

Jag tänker börja jobba med orsakskort. Jag tror på det här att de ska lägga korten i ordning. De slipper läsa stora textmassor, korten gör jobbet. Eleverna lär sig genom att diskutera, utan att veta att de lär sig. Det passar även nyanlända elever.

”The Big Six” – Peter Seixas grundläggande begrepp för historieundervisning

1 Historisk betydelse. Hur bestämmer vi vad som är viktigt i det förflutna?

2 Historiska belägg. Hur vet vi det vi vet om det förflutna?

3 Kontinuitet och förändring. Hur kan vi förstå historiens komplexa flöden?

4 Orsaker och konsekvenser. Varför inträffar händelser och vilka effekter får de?

5 Historiska perspektiv. Hur kan vi bättre förstå människor från det förflutna?

6 Den etiska dimensionen. Hur kan historien hjälpa oss att leva och fatta beslut i samtiden?

Lästips:

historicalthinking.ca

Peter Seixas driver projektet Historical Thinking, som ska hjälpa lärare att utveckla elevernas historiemedvetande och historiska tänkande.

Seixas, Peter & Morton, Tom: The Big Six Historical Thinking Concepts (Nelson 2013). Passar kanske främst
för högstadie- och gymnasielärare.

Barton, Keith & Levstich Linda: Doing History. (Routledge) Passar bra för låg- och mellanstadielärare.

De historiedidaktiska tidskrifterna Teaching History, för lärare med äldre elever, och Primary History, för låg-
och mellanstadielärare. Dessa kan laddas ned på prov från webben.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter