Framgångsrika lärare väljer metod efter behov

Från Alfa 2013-11-05 15:54

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Dagens lärare bär på mycket kunskap om läs- och skrivutveckling, enligt forskaren Catharina Tjernberg. Men de vet inte alltid vad det är de gör som resulterar i en positiv utveckling hos eleverna.

Pedagogisk forskning består av all­deles för mycket eländesbeskrivningar, tycker forskaren Catharina Tjernberg. Det var en av orsakerna till att hon påbörjade arbetet med avhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande.

– Jag ville ta reda på vad framgångsrika lärare gör i klassrummet, i stället för att fokusera på vad de inte gör, säger Catharina Tjernberg och betonar att dagens multimediala samhälle ställer allt högre krav på elevernas förmåga att läsa och skriva, i alla ämnen.

Hon undersöker även ämnet i ett bredare perspektiv och har sökt svaret på vilket stöd lärare behöver för att utvecklas i sin yrkesroll.

– Studierna om läs- och skrivsvårigheter är omfattande och det finns mycket forskningsbaserad kunskap om varför en del barn har svårt för att lära sig att läsa och skriva. Men trots det så händer det inte så mycket, vilket framgår tydligt i internationella studier som Pirls och Pisa, säger hon.

Catharina Tjernberg är övertygad om att det beror på att dagens forskare inte stude­­rar det praktiska arbetet i skolorna i tillräcklig utsträckning. Och då ökar klyftan mellan teori och praktik.

– Det finns ett stort behov av att göra forskningen både begriplig och användbar. Vi forskare måste ut i skolorna och föra en dialog med lärarna och det är det jag har försökt åstadkomma med min praxisorien­terade avhandling. Jag tror att det är så man skapar skolutveckling.

Hon anser att ett av forskarnas främsta uppdrag är att sprida sina resultat, vilket är anledningen till att hon har skrivit en populärvetenskaplig version av sin avhandling: Framgångsrik läs- och skrivpedagogik. En bro mellan teori och praktik.

För att ringa in hur skickliga pedagoger bedriver sin undervisning valde hon att studera åtta lärare på en skola som har blivit uppmärksammad för sitt lyckade arbete med läs- och skrivutveckling. Sex av dem arbetade på låg- och mellanstadiet och två som speciallärare.

Enligt Catharina Tjernberg, som själv har en bakgrund som special- och grund­skol­lä­rare, finns det en tyst kunskap hos lärare. Många undervisar på intuition och är inte riktigt medvetna om vad det är de gör som resulterar i en positiv utveckling hos eleverna.

– Den kunskapen förmedlas sällan vida­re. Jag har försökt att teoretisera och sätta ord på den genom att föra reflekterande samtal med de involverade lärarna, säger hon.

Även lärarna själva följde varandras undervisning. De förberedde lektionerna tillsammans och diskuterade hur deras planering fungerade i klassrummet.

En av hennes främsta slutsatser är att det viktigaste i en framgångsrik lärares arbete är att möta eleverna utifrån deras individuella behov och att förhålla sig kritiskt till sin egen undervisning.

– Lärarna måste kunna hantera många arbetssätt och strategiskt välja vilken metod som passar bäst, utifrån varje situation. Och vara beredda att ompröva sin metodik om det visar sig att något inte fungerar.

Catharina Tjernberg uppmärksammade även hur medvetet lärarna arbetade med strukturerade skriv- och läsförståelsestrategier. Eleverna fick arbeta parallellt med samtal, läsning och skrivning, redan i årskurs ett. De studerade olika textgenrer, övade på att beskriva och argumentera och på att föra strukturerade textsamtal.

– På så vis stöttade de olika lärandepro­cess­erna varandra och det ledde till ett gott lärande, säger hon och tillägger att det gäller att börja tidigt med den här typen av integrerat arbete – allt för att få eleven att känna sig trygg.

De lärare som Catharina Tjernberg följde hade arbetat på det här viset i ett par år och kunde se en stor skillnad i elevgruppernas utveckling när de jämförde med sin tidigare undervisning.

– Nu gick det snabbare för eleverna att komma igång med sitt läsande och de började skriva självständigt mycket tidigare, säger hon.

Det ledde även till att elevernas olika förmågor kom till användning.

– En elev med svårigheter kanske visar sig vara duktig på att redovisa. Och det stärker självförtroendet och bäddar för läs- och skrivutveckling, säger Catharina Tjernberg.

Under sina klassrumsstudier märkte hon även hur skickliga lärarna var på att lyfta fram och synliggöra elevernas individuella styrkor samtidigt som de vågade utmana eleverna i deras lärande.

Catharina Tjernbergs avhandling visar att en lärares kompetensutveckling är en ständigt pågående process. Men för att ut­veckling ska ske krävs det att man avsätter tid för regelbundna samtal. Och att det finns en person som leder samtalen: exempelvis en kollega med fördjupade kunskaper eller en forskare.

Det är så forskningen förankras i den egna verksamheten, menar Catharina Tjernberg. När hon utvärderade sitt sam­arbete med lärarna så framgick det att lärarna kände att de hade blivit bättre på att berätta om sin kunskap.

– De upplevde att de hade fått hjälp med att koppla ihop sina praktiska erfarenheter med de teoretiska och omvandla dem till handling i klassrummet.

Catharina Tjernberg disputerade 23 maj vid Stockholms universitet med avhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter