"Visa verktygen - inte svaren"

Från Alfa 2013-04-08 20:46

Foto: Håkan Elofsson

Hur ska man egentligen göra för att handleda elever som fastnat i Google-träsket och Wikipediafällan? I skolbiblioteket vid Nacka gymnasium är delaktighet och diskussion nyckelord för att få söksäkra elever.

Tidigare brukade vi bibliotekarier göra sökningen åt eleverna och sedan vrida skärmen så att de kunde se träfflistan. Men det utvecklade ju knappast elevernas färdigheter, säger Elisabet Brandberg, skolbibliotekarie vid Nacka gymnasium.

I dag jobbar hon och kollegan Maria Åsberg annorlunda. För två år sedan rev de ut bibliotekets gigantiska lånedisk och i stället införskaffades en interaktiv skrivtavla. Skrivtavlan har en central placering mitt i biblioteket, tillgänglig för elever och lärare, för att sätta fokus på biblioteket som en pedagogisk resurs, inte bara en lånecentral.

– Om vi vill att eleverna ska utveckla sökkompetens måste vi se till att de själva blir aktiva i sökprocessen och tänka till, inte servera dem källor eller lämna dem ensamma med sökmanualer, säger Maria Åsberg.

När andraårseleverna Tova Frostander och Bianca Schött kommer fram för att be om hjälp att söka källor inför en muntlig redovisning om EU, erbjuds de heller ingenting färdigserverat. I stället får de ställa sig vid skrivtavlan. Var skulle de själva börja söka för att få tag i relevant information?

– Vi har googlat litet, säger Tova Frostander. Kanske EU-upplysningen? Vi fick några broschyrer därifrån av vår lärare men behöver mer basfakta. Sedan vill vi berätta om den ekonomiska krisen också.

EU-upplysningen, med riksdagens uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, är en bra början, tycker Maria Åsberg och Elisabet Brandberg som uppmanar eleverna att klicka sig in på webbplatsen. Den stora skärmen fylls av startsidan där eleverna nästan genast hittar nyheter om EU, bland annat om EU:s stödprogram.

Foto: Håkan Elofsson– Här finns massor! Det här vill vi ha! utbrister Tova Frostander och Elisabet Brandberg ber Bianca Schött att gå fram till skrivtavlan och med touch-verktyget rita en stor ring runt webbplatsadressen och kopiera in markeringen i ett separat dokument.

– Alla källor ni hittar under sökningen samlar ni på ett och samma ställe, säger hon. Så kan ni gå tillbaka och i lugn och ro läsa igenom allt och välja ut det ni vill ha.

Även Landguiden har information om EU, berättar Maria Åsberg.

– Var noga med att få med var ni hämtat informationen och vem som står bakom den, uppmanar hon eleverna. Och skriv gärna in en minnesanteckning om att ni ska söka efter böcker i bibliotekskatalogen och leta efter den där tidskriften ni läste om.

Bianca Schött antecknar. ”Sök böcker. Kolla upp Världspolitikens dagsfrågor”, skriver hon med snirkliga bokstäver på dokumentet som visas på skrivtavlan.

I samråd kommer eleverna fram till att tidningar kan ge aktuell information. Elisabet Brandberg föreslår databasen Artikelsök där artiklarna är kopplade till ämnesord. Så vilka sökord bör vi använda?

– Finanskris? föreslår Tova Frostander.

– Ja, prova med litet olika, uppmuntrar Elisabet Brandberg. Ni kan också kombinera ord som ”finanskris”, ”EU” och ”Grekland”. Ju fler ord ni använder desto färre och mer riktade träffar.

Eleverna provar och när träfflistan visas är flera artiklar intressanta. De klickar, väljer och pratar engagerat sinsemellan om vilka de behöver. En av tidningstexterna går inte att läsa i fulltext. Kanske kan man googla den?

– Ja, eller så går ni in på tidningens webbplats och söker efter den där, föreslår Maria Åsberg leende. Google fångar ju inte upp allt. Och så kan ni samtidigt ta reda på vilka som står bakom tidningen.

Inom en dryg halvtimme har eleverna utforskat en rad olika webbplatser och diskuterat källornas avsändare, syfte, relevans och aktualitet. Det är två nöjda elever som går igenom det fullmatade källdokumentet.

– Det var superkul att söka tillsammans framför skrivtavlan. Man känner sig cool, säger Tova Frostensson och skrattar.

Varken hon eller Bianca Schött brukar få hjälp att söka information av sina lärare när de gör egna arbeten i skolan. Det har nog att göra med att lärarna inte har tid, säger de allvarligt.

– Eller så förväntar de sig att vi redan kan, säger Bianca Schött. Vi gör ju egna arbeten hela tiden så de tycker nog att vi ska veta hur man gör. Men jag tycker att det är svårt.

Att arbeta laborativt i stället för instruerande, skapar på sikt ett mer självständigt sökbeteende, hävdar Maria Åsberg och Elisabeth Brandberg. Även om man som lärare inte har kunskaperna med sig från lärarutbildningen tycker de att det går att arbeta på liknande sätt i klassrummet med eleverna.

– Det handlar inte om rätt eller fel utan om att utforska källorna tillsammans och sätta diskussionen i fokus, säger Maria Åsberg. En sådan undervisning är långt mer utvecklande än en sökmanual. Och så är det himla roligt också!

3 tips för laborativ informationssökning

 
  • Gör sökningar tillsammans med dina elever utifrån det ämnesområde ni arbetar med. Använd en interaktiv skrivtavla eller en dator med storbildsskärm.
     
  • Börja där eleverna är. Googla, diskutera träfflistan, källornas relevans, avsändare, syfte och innehåll. Släpp facit och låt i stället elevernas frågor, tankar och erfarenheter styra diskus-sionen. Lär av varandra.
     
  • Samarbeta med skolbibliotekarien!

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter

Grafik: Datawrapper

9 procent av kandidaterna till landets kommunfullmäktige är lärare. Det gör dem till den största yrkesgruppen i politiken. Störst andel lärare har MP och V.

kommentarsikon