"Mina elever har miljontals läsare"

Från Alfa 2013-01-09 17:27

Foto: Johan Pehrson

En manlig 35-årig datanörd, så tänker vi oss kanske en typisk wikipedian. Den bilden stämmer inte med esteteleverna vid Katedralskolan i Skara, som skrivit hundratals Wikpedia-artiklar på historielektionerna.
Är du SO-lärare? Då kanske du haft elever som hänvisat till Wikipedias texter om renässanskonst, barockens trädgårdskonst eller Andrea del Verrocchio. Alla är de exempel på texter som Ylva Petterssons gymnasielever bidragit till.

Ylva Pettersson är lärare i historia, kulturhistoria och teater och var 2012 finalist till lärarstipendiet Guldäpplet. Då Katedralskolan är inne på sitt femte år med en dator per elev har hon arbetat med att låta eleverna författa Wikipedia-artiklar i undervisningen i flera år. Engagerat berättar hon hur det går till när tonåringarna utvecklas till erfarna wikipedianer på skoltid och menar att det inte finns något bättre sätt att arbeta omvärldsrelaterat utifrån skolans demokratiuppdrag.

– Lärare som bloggar med sina elever berättar hur motiverade eleverna blir när de får en kommentar utifrån. Men det är sällan en klassblogg blir läst av fler än läraren och föräldrarna. När eleverna skriver på Wikipedia får jag plötsligt tillgång till tusentals frivilliga hjälplärare som ger synpunkter på vad de kan förbättra, både ämnesmässigt och språkligt. Det är otroligt motivationshöjande, både för dem och för mig.

Genom metoden ”flipped classroom” (läs mer här) lösgör hon tid för individuell handledning, något som hon menar är viktigt för att lyckas.

– När vi arbetade med renässansen gjorde jag tre korta filmer: en historisk, en kulturell och en idéhistorisk, som eleverna fick se hemma. Sedan diskuterade vi på lektionstid. Efter epokgenomgången fick de välja vilka ämnen de ville fördjupa sig i och skriva artiklar om.

Då eleverna ska söka information brukar de alltid börja med att googla, berättar Ylva Pettersson skrattande. Men det räcker inte. Rätt snart inser de att de behöver kvalitativa källor och går till skolbiblioteket för att få hjälp.

– Det finns inget bättre än en fantastisk bibliotekarie! säger Ylva Pettersson. Eleverna får hjälp att hitta akademiska uppsatser, referenslitteratur, biografier och artiklar.

Hon berättar om eleven som ville skriva om en pirat på 1500-talet. Den enda källa som fanns var en bok från 1700-talet. Då skrev hon till biblioteket i England där boken fanns och bad personalen skanna sidorna och skicka över dem.

– Den eleven såg till att tillgängliggöra innehållet i en kulturarvskälla som inte fanns på nätet tidigare. Visst är det häftigt?

Under själva skrivprocessen arbetar eleverna på undersidor som inte syns utåt i uppslagsverket. Där kan de jobba koncentrerat med språk, kunskapsinnehåll, bilder och referenser och få feedback. Först när artikeln är helt klar, publiceras den under rätt rubrik så att den blir sökbar.

Om eleverna arbetar i grupp eller enskilt spelar inte så stor roll, menar Ylva Pettersson. Genom versionshistoriken och att eleverna loggar in via personliga konton kan hon se vem som gjort vad under arbetets gång. Mycket av elevernas förmåga till självständighet och analys fångar hon upp under individuella samtal.

– Jag lägger min kraft på den formativa bedömningen, att vara närvarande under processen genom att hela tiden föra diskussioner med dem om vilka källor de väljer, hur de ser på informationen och hur självständigt de förehåller sig till källorna när de bearbetar dem.

Vad lär sig då eleverna förutom ämneskunskaper? Listan blir lång.

– De lär sig att granska Wikipedia, och även andra källor, kritiskt. De får färdigheter i informationssökning, kunskaper om upphovsrätt och nätlicenser som Creative Commons, de lär sig referat- och citatteknik, att källhänvisa och inte minst utvecklas de som skribenter.

Trots att hon i dag är aktiv som administratör på Wikipedia har hon inte alltid varit positiv till nätencyklopedin.

– Nej, usch. Men så snubblade jag över artikeln om Maria Stuart. Jag tyckte den var fruktansvärt dålig och eftersom jag själv hade bokhyllan full av källor, fick jag för mig att testa att lägga in information. Jag jobbade och slet men förstod inte hur jag skulle göra referenserna så det slutade med att jag tog bort hela artikeln.

Men nästa dag dök det upp ett litet gult band på skärmen. Ylva Pettersson hade fått ett meddelande av en intresserad wikipedian som sett vad hon gjort och ville hjälpa till.

– Jag blev jätteglad över all den bekräftelse jag fick och tänkte direkt att det här måste jag prova med eleverna, säger hon. I dag är flera av deras artiklar lästa av miljoner läsare. Det är stort.

Samarbete med andra, både över nätet, med skolbibliotekarierna och andra ämneslärare är något Ylva Pettersson återkommer till. Varför inte med matematiklärarna om matematikens idéhistoria? Möjligheterna är många.

– Om eleverna vill skriva sina artiklar på engelska går det jättebra, på urdu också faktiskt! Med hjälp av hemspråkslärare och översättningsverktyg kan jag ändå bedöma arbetena. Det är ett fantastiskt sätt att ta vara på mångkulturell kompetens i skolan. 

Ylvas tips till blivande wikipedianer

  • Läs Wikipedias nybörjarkurs och relevanskriterier. Det är de två viktigaste sidorna.
     
  • Be eleverna hålla sina artikelämnen öppna tills de kan visa upp bra och relevanta källor.
     
  • Svårt att hitta ämnen att skriva om? Be eleverna leta efter röda (tomma) länkar i en befintlig artikel och fylla någon av dem med innehåll.
    Eller gå till Wikipedias önskelista och välj ett ämne som saknar en artikel.
Namn Ylva Pettersson
Ålder 43
Yrke Gymnasielärare i historia, kulturhistoria och teater.
På fritiden Jag är själv administratör på Wikipedia och har skrivit över 20 000 bidrag.
Favoritartikel på Wikipedia Den om koloniträdgårdar i Stockholm. Den har allt – ett vackert och välskrivet språk, underbara bilder och så är den exemplarisk vad gäller fotnoterna.
Lärarförebild Jag minns många av mina lärare med värme, kanske särskilt min latinlärare Kerstin Bergman.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Läsvärt

En klart intressant text. Den visar på ett pedagogiskt vis hur man kan använda en öppen och mycket synlig databas med sociala nätverksfunktioner på ett mångsidigt sätt – åtminstone på gymnasiet. På Mötesplats skola i oktober hamnade jag själv i diskussion med grundskolelärare i ungefär samma frågor, och där är kanske situationen lite annorlunda. På gymnasiet är nog elevernas mognadsnivå inga problem, på högstadiet kan den vara det och på mellanstadiet handlar det mycket om ren textförståelse (allmänna uppslagsböcker skrivs inte specifikt för mellanstadieelever). Men att Wikipedia bör användas mer i lärandeprocessen, på alla läskunniga stadier, står helt klart. :-)

Förresten, blev inte ditt foto lite väl brett… ;-)

Annons

Fler nyheter