Hållbar utveckling är politik

Från Alfa 2012-10-03 15:37

Illustration: Erica Jacobsson

Begreppet hållbar utveckling har blivit avpolitiserat. Det är ett problem,
menar Beniamin Knutsson vid Göteborgs universitet.
– Globala utvecklingsfrågor handlar ytterst om politik. Det måste lärare
göra elever medvetna om i undervisningen, säger han.

Beniamin Knutsson gör klart direkt att hans forskning är kontroversiell och att den präglas både av hans bakgrund som gymnasielärare och hans freds- och utvecklingsstudier.
– Jag står på två ben kan man säga. Jag har dels ett intresse för globala utvecklingsfrågor och internationellt utvecklingssamarbete, från ett ganska kritiskt perspektiv. Dels är jag intresserad av den didaktiska aspekten, alltså hur dessa frågor överförs till undervisningen.
Beniamin Knutssons utgångspunkt i avhandlingen är att vi lever i ett samhälle som blir allt mer postpolitiskt till sin natur. Detta samhälle präglas av att konflikter tonas ned, en avpolitisering där till exempel ett ojämlikhetsproblem snarare tolkas som ett tekniskt problem än som en grundläggande intressekonflikt. Det postpolitiska samhället präglas också av en individualisering av strukturella problem, där man själv som individ gör valen.
– Detta är en övergripande trend som syns överallt i världen. Det blir till exempel allt svårare att skilja mellan höger och vänster i politiken och allt mer läggs på varje enskild individ, menar han.

Beniamin Knutssons doktorsavhandling är en bred skapelse bestående av tre delstudier. Den första, till karaktären idéhistorisk, beskriver synen på svenskt bistånd efter andra världskriget. Den andra är en historisk studie om hur undervisningen om de globala utvecklingsfrågorna har förändrats de senaste 60 åren. I den tredje studien har han intervjuat femton gymnasielärare om hur de beskriver sin undervisning i ämnet globala utvecklingsfrågor eller hållbar utveckling.
Han menar att begreppet hållbar utveckling de senaste 50 åren har blivit allt mer elastiskt och kan innefatta allting. Detta gör att alla kritiska röster neutraliseras och sugs in i begreppet, som bärs fram av stora multinationella företag, makthavare, banker och olika institutioner.
– Alla kan hitta något som de gillar i begreppet och ingen är ju emot hållbar utveckling. Men problemet är att det i grund och botten handlar om politik, eller kan vi fortsätta masskonsumera och samtidigt göra världen mer rättvis och utan att miljön tar allvarlig skada? Det låter som en omöjlig ekvation för mig.

Det centrala i hans avhandling är att lärare måste återuppväcka det politiska i undervisningen om hållbar utveckling. Lärarna måste göra det tydligt för eleverna att globala utvecklingsfrågor i grund och botten handlar om politik. Ett sätt att göra detta är att närma sig problematiken utifrån olika ideologiska utgångspunkter, som ur ett liberalt, konservativt, socialistiskt, feministiskt eller ekologistiskt perspektiv.
– Men jag tror inte man kan utgå från riskdagspartiernas partiprogram, som samhällskunskapslärare ofta gör. Det skiljer inte speciellt mycket i deras ideologier i dag, de har alla en likartad typ av retorik, säger han.
Beniamin Knutsson har inte gjort någon storskalig empirisk studie om var hållbar utveckling syns i undervisningen i den svenska skolan. Av tradition, menar han, så har det varit samhällskunskaps- och geografilektionerna som har burit upp detta ämne, men det tycks sprida sig allt mer. Även kurser och skolor dyker upp med inriktningen hållbar utveckling. Men han poängterar att det samtidigt ligger i sakens natur eftersom begreppet är så elastiskt, det kan betyda vad som helst och komma in var som helst. Det är just det som är problemet.
– I stället för att bidra till att göra det mer elastiskt, så måste vi vända och gå in i de inbyggda konflikter som finns i begreppet. Det är bara så det politiska kan bli synligt.

Den tredje delstudien, där han har intervjuat femton gymnasielärare, ger inget generellt svar på hur undervisningen om hållbar utveckling ser ut i landet. Men han konstaterar att ingen av dessa lärare satte fingret på de grundläggande intressekonflikterna. Därför tror han att lärare måste arbeta mer systematiskt i ämnet.
– Ofta börjar lärarna systematiskt med en fattigdoms- eller miljöproblematik, men när de sedan kommer till lösningen på problemet så blir det ofta individualiserat.
Att eleverna kan köpa rättvisemärkta kläder, källsortera och så vidare. Det blir en disharmoni; i stället måste lärarna belysa problemet från olika ideologiska horisonter och de lösningar som man kan föreslå ur de olika perspektiven.
Beniamin Knutsson vill absolut inte kritisera lärarkåren, som han säger befinner sig i ett spänningsfält där de måste leva upp till motstridiga krav. Men han slår ändå fast att det i läroplanen tydligt framgår att lärarna ska fostra kritiskt tänkande och reflekterande människor.
– Just därför måste politiken bli synlig i undervisningen om hållbar utveckling och intressekonflikterna måste upp till ytan. Det går inte att nå de tre målen om tillväxt, global rättvisa och ekologisk hållbarhet
samtidigt. Det är ett trilemma som eleverna måste bli medvetna om

Beniamin Knutsson är lektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Han arbetar med forskningsprojekt som rör internationellt utvecklingssamarbete och hur dessa frågor överförs till skolan och märks i undervisningen. Hans avhandling Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches går att ta del av här.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter