Genom språket blir du en bättre lärare

Från Alfa 2012-05-23 14:32

Illustration: Erica Jacobson

Ämnesläraren har ett stort ansvar för att utveckla ämnesspråket för alla elever, anser Maaike Hajer, professor i Utrecht och Malmö. – Hur ska man annars kunna förklara för eleverna vart de är på väg?

Ju högre upp man kommer i årskurserna, desto mer abstrakt och ämnesspecifikt blir språket i de olika ämnena, säger Maaike Hajer, expert på språkinriktad ämnesunder-visning. I förskolan kan man prata om maten man äter, hur den ser ut och hur den luktar och smakar, men högre upp pratar man om processerna i matsmältningen. Då är språket inte längre bundet till det man ser.

Det säger sig självt att en svensklärare inte kan ta hand om alla begrepp som gäller matsmältningen, det är biologi- eller kemiläraren som kan det. Det är ämnesläraren som kan höra och se hur väl eleverna uttrycker sig i ämnet.

Maaike Hajer är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Holland. Där forskar hon och har byggt upp ett nationellt nätverk för språkinriktad ämnesundervisning. Hon är också gästprofessor vid Malmö högskola. Det var när hon skrev sin avhandling som det gick upp för henne hur viktigt det är att arbeta med språket i alla ämnen. Hon såg då att lärare förhöll sig väldigt olika till andraspråkselevers språkutveck-ling. I samma högstadieklass var det flera lärare som förenklade innehållet och sänkte kraven, medan en lärare satsade mycket på att eleverna skulle lära sig ämnesspråket. Hos henne nådde eleverna längre i sin begreppsutveckling. De jobbade, samtalade om ämnet och tyckte att det var roligt.

Klassrumsstudier visar också att det är vanligt att lärare försöker underlätta för språksvaga elever genom att använda ett enklare språk, förkortade texter eller light-versioner av lärobokstexterna. Det blir en nedåtgående spiral.

– Till slut blir det svårt att tala med dem om ett komplicerat ämnesinnehåll som kräver ett avancerat språk. I långa loppet leder det till att eleverna inte når målen.

I stället bör man hjälpa dem in i ämnesspråket, betonar Maaike Hajer. I språkutvecklande ämnesundervisning, eller content based instruction, riktar man in sig på språkets betydelse som grund för inlärningen, i stället för som tidigare form (läs: grammatik) eller funktion (till exempel att be om ursäkt). Ämnesmålen och språkutvecklingsmålen integreras, så att eleverna arbetar med kursens innehåll genom att aktivt använda språket.

Centralt för modellen är att det ska vara en rik språklig interaktion i klassrummet, att man aktivt producerar muntligt och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang och att lärare och elever återkopplar det som sägs och skrivs, så kallad stöttning eller scaffolding. Det hjälper eleverna att formulera sig bättre.

Mellan elevernas vardagsspråk och de språkliga kraven i ämnena finns ofta ett gap. Särskilt gäller det elever med annat modersmål eller från studieovana hem. Läraren är nyckeln. Hon eller han ska överbrygga klyftan och leda eleverna in i de nya textvärldarna.

Det är bara tillsammans med ämnesspecialisterna som eleverna kan upptäcka hur språket används i de olika ämnena. I till exempel historia används texter på ett annat sätt än i NO, precis som ämnesdidaktiken skiljer sig mellan olika ämnen.

Historiska texter granskar till exempel källor och tolkar händelser utifrån olika perspektiv. NO-texter är mer beskrivande och ger fakta. Att en sten faller till jorden när man släpper den är inget tyckande. När man talar och skriver uttrycker man sig också på ett sätt som passar för ämnet.

– Om man ska redogöra för en labb i NO så skriver man ingen berättelse, utan en annan typ av text.

Som ämneslärare gäller det att få självförtroende i att man är en språkutvecklande ämneslärare. Man behöver bli trygg med att man vet vad ämnesspråket är och känna att man själv är expert. Att skriva är inte bara rättstavning utan det gäller att skriva en text som SO- eller NO-experter gör.

– Du kan inte låta svenskläraren ta hand om det. Det är en del av din ämnesundervisning.

Det är också viktigt att skolledningen styr kompetensutvecklingen, understryker Maaike Hajer. Det gäller särskilt på skolor där eleverna är helt beroende av skolans kvalitet, till exempel i flerspråkiga områden. En språkinriktad ämnesundervisning gynnar alla elever. Men andraspråkseleverna drabbas hårdare när undervisningen har dålig kvalitet i Holland började man diskutera gapet mellan skolspråk och vardagsspråk redan i början av 1990-talet. Då såg man att flerspråkiga elever generellt inte lyckades lika väl i skolan som infödda elever. I dag arbetar många skolor i Holland med olika former av samordning mellan språk- och ämnesundervisning för alla elever.

Varje holländsk skola är också skyldig att ha en språkpolicy som bland annat innehåller riktlinjer för hur lärarna ska samarbeta om elevernas kunskaps- och språkutveckling. Avgörande är att alla lära-re inser språkets roll för inlärningen och förstår att deras arbetssätt kan påverka elevens skolframgång, enligt Maaike Hajer.

– Jag önskar att man kommer till en punkt där man inte längre tycker att det här är språkdidaktik, utan en självklar väg att bli en bättre lärare i sitt ämne. 

Foto: Lars JohanssonMaaike Hajer är professor i Teaching in Multicultural Schools vid lärarutbildning-en, University of Applied Sciences Utrecht. Hon är också gästprofessor vid Fakulteten för Lärande och Samhälle vid Malmö högskola och har tidigare varit gästprofessor vid Göteborgs universitet.

Läs mer

• Språkinriktad ämnesundervisning. En handbok. Författare Maaike Hajer och Theun Mesringa (Hallgren & Fallgren 2010).

• Ämnesspråket vägen till kunskap. Intervju med professor Caroline Liberg, Alfa nummer 1/2009.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
För att språket skall utvecklas måste lektioner undervisas

Eureka...! Hur mycket forskning behövs för att konstatera att elevernas språkutveckling är även ämneslärarnas uppgivt!? Klart är det så! Skrota denna jäkla s.k. individualiserade undervisningen där elever enskild egnar sig åt sina studier och återfå läraren till (kateder)undervisningen; berätta, förklara, led in på funderingar och insikter, kräv bemötande av andras tankar - i hel klass. Det är då språket utvecklas, inte under ett enskilt arbete

Annons

Fler nyheter