"Vi talar mycket om tomrummen"

Varför har du valt att studera hur elever på fordonsprogrammet samtalar om skönlitteratur?
– Jag undervisar i både yrkesprogram och samhällsprogram och kunde se en viss skillnad i elevernas inställning till litteratur. På yrkesprogrammen upplevde jag ett mer uttalat motstånd och mitt mål var att försöka förstå mig på de bakomliggande or sakerna. Vi har en bild av att pojkar inte läser, men det som kan tolkas som ett motstånd handlar inte om ointresse, utan om en rad komplexa processer.

Hur menar du då?
– Jag menar att motståndet har lika mycket med klass, föräldrars utbildning, etnicitet och regionalitet som med kön att göra. Många av eleverna på fordonsprogrammet är från landsbygden. Det är en del av deras identitet och det påverkar också hur de läser. Jag lät dem exempelvis läsa I morgon när kriget kom av John Marsden som inte alls uppskattades av pojkar i en innerstadsklass. De blev inte engagerade i huvudkaraktären Ellies liv – en tjej som bor på landet och kan fi xa med motorer. Men mina pojkar gillade henne och kunde sätta sig in i hennes liv. Den slutsatsen tar död på fördomarna att det bara är kön som styr hur man läser en bok.

Vilka var dina viktigaste slutsatser?
– Eleverna på fordonsprogrammet genomför sina uppgifter men de bryter lite mot mönstret. De fokuserar på att referera handlingen och har järnkoll på detaljer. De vill förstå texterna men man får inte vara för duktig och det fi nns ett tydligt avståndstagande mot det som är främmande. De undviker gärna de intima och känslosamma delarna. Samtidigt kan man ana en nyfi kenhet, men om en elev vill diskutera sådana områden är det ofta någon annan som ser till att samtalet återgår till den faktiska berättelsen. Och när det gäller den här typen av känsliga frågor har läraren ett stort ansvar; här bör läraren gå in och ge stöd i samtalen. Skulle man kunna arbeta annorlunda i tidigare år för att utjämna skillnaderna mellan svaga och duktiga elever?

– Jag tror det är viktigt att läsa mycket, men lika viktigt att läsandet inte blir mekaniskt. Det ska kännas meningsfullt att läsa en bok.

Har du några handfasta tips?
– Jag försöker hitta ämnen som har med deras egen vardag att göra. Noveller är suveräna att använda till gemensam högläsning och som diskussionsunderlag. Jag vill också få eleverna att inse att en bok kan tolkas på fl era sätt. Många letar efter svar och om de inte hittar något konkret att gå efter så känner de sig uppgivna. Så vi talar mycket om ”tomrummen” i texterna där det fi nns utrymme för fri tolkning. De är en viktig del i den aktiva läsningen. Här försöker jag även dela med mig av mina erfarenheter och perspektiv.