Flygande start för flickorna – pojkarna hinner aldrig ikapp

En tisdag i februari bänkar sig Sveriges nior för nationellt prov i läsförståelse. I åttio minuter ska de tolka och förstå olika texter. För många går det bra, för vissa sämre. Men varför går det mycket bättre för flickor än för pojkar?

Det är inte lätt att svara på, menar Mats Björnsson, ämnesråd på utbildningsdepartementet. I mitten av 2000-talet ledde han en utredning om varför flickor presterar bättre i skolan.

Enligt hans rapport är läsförmågan ett av de områden där skillnaden syns mest. Till viss del beror det på att läsning testas mycket. Men den främsta anledningen är samhällets syn på hur pojkar och flickor ska vara, menar Mats Björnsson.

Pojkar får tidigt lära sig vad det innebär att vara pojke, och vice versa för flickor. Och att läsa böcker anses inte manligt.

Mats Björnsson har svårt att se att det främst skulle vara en mognads- eller begåvningsfråga.

– Begåvning tror jag inte skiljer i grunden. Vi får tidigt lära oss att vara pojkar respektive flickor.

Skolverket började samla in alla nationella prov 2003. Sedan dess har i snitt 17 procent fler flickor än pojkar fått VG eller MVG på läsförståelsen. Ungefär dubbelt så många pojkar som flickor blir underkända.

Det betyder att skolan har misslyckats med sitt uppdrag, eftersom den förväntas kompensera för sådant som kan försvåra för elever, menar Mats Björnsson.

Till ”försvårande omständigheter” räknas till exempel att elever kan komma från hem utan böcker eller studietradition. Dit hör också de könsskillnader som påverkar hur eleverna lyckas i skolan.

– Hur det skulle vara om eleverna aldrig gått i skolan kan vi såklart aldrig veta. Men faktum är ju att könsskillnaderna snarare ökar än minskar under skoltiden. Det har med socialisationen att göra, säger Mats Björnsson.

Men det finns fler förklaringar till att flickor läser bättre än pojkar. Enligt Monica Rosén, som är professor i pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, är datorn en av dem. Hon har studerat hur läsförmågan hos fjärdeklassare i olika länder utvecklats sedan 1970-talet, och jämfört det med datorernas utbredning under samma period.

Det visade sig att datorn används mer i de länder där eleverna blivit sämre på att läsa. Studien visar också att pojkar sitter mer vid datorn än flickor, vilket gör att de inte hinner läsa lika mycket.

– Pojkar har slukats mer av datorernas utbud. Efter som det är i den här åldern man knäcker läskoden blir det väldigt stor påverkan, säger Monica Rosén.

Men kan verkligen den digitala revolutionen vara anledningen till att flickor är bättre på att läsa? Både ja och nej, menar Mats Björnsson. Han håller med om att det eleverna gör på fritiden spelar roll för läsförmågan. Men datorn i sig förstör förmodligen varken mer eller mindre än andra fritidsintressen.

– Om man ägnar större delen av tiden åt datorspel i stället för att läsa har det självklart betydelse för hur man presterar på lästester. Men det är en annan sak att utse datoranvändandet till boven i dramat, säger han.

Monica Rosén påpekar att flickor läste bättre redan innan datorn kom. Men eftersom pojkarna ägnar mer tid åt datorer, har de snarare ökat än minskat könsskillnaderna.

Men trenden kan vara på väg att vända, menar hon. De senaste åren har till exempel läsplattan fått fäste. Vad datorerna används till har också rört sig mer mot flickors traditionella intresseområden.

Eleverna kan ju göra annat som har ännu mindre med läsning att göra på fritiden, som ridning eller fotboll. Varför är det så problematiskt med just datorer?

– De senaste decenniernas datorisering av hemmen är en väldigt stor förändring. Ungdomar som rider eller spelar fotboll fortsätter med det. Men på kvällen sätter sig allt fler vid datorn i stället för att läsa en bok, säger Monica Rosén.

I senaste PISA-undersökningen, 2009, testades också digital läsning för första gången. Eleverna fick då göra samma prov, fast på en dator.

Resultatet visar att flickor läser bättre än pojkar även på datorn. Däremot är skillnaden inte lika stor som i traditionell läsning på papper. I Sverige har flickorna i snitt 26 poäng mer än pojkar på det datoriserade läsprovet. Det kan jämföras med 46 poängs skillnad mellan könen på det traditionella läsprovet.

Enligt det digitala PISA-testet är de elever som använder datorn måttligt, både i hemmet och i skolan, duktigast på att läsa på datorn.

Ett regelrätt betyg i läsning finns ju inte. Men hälften av det tjugotal mål en niondeklassare ska uppnå för att få betyget MVG i svenska har med läsning att göra. Och könsskillnader syns också i betygen. En genomgång av slutbetygen sedan 2003 visar att strax under 70 procent av flickorna får VG eller MVG i svenska, medan runt 40 procent av pojkarna får det. Samtidigt blir omkring dubbelt så många pojkar som flickor underkända.

I motsats till andra forskare har betyg- och bedömningsforskaren Alli Klapp Lekholm vid Göteborgs universitet kommit fram till att pojkar och flickor i stort sett är lika bra i svenskämnet. Hennes forskning visar nämligen att anledningen till att flickor får genomgående högre betyg, och bättre resultat på nationella prov, är att lärarna sätter betyg på personliga egenskaper. Trots att läroplan en säger att de inte ska göra det.

– Det handlar egentligen inte om ämneskunskaper. Könsskillnaderna förklaras av att flickorna visar större intresse och motivation, säger Alli Klapp Lekholm.

Att det är större könsskillnader i betygen än på nationella proven beror på att lärare väger in det personliga mer vid just betygssättning. Men eftersom lärare också rättar nationella prov spiller det över en del till flickornas fördel även där, menar hon.

Att lärare sätter betyg på personlighet handlar om att samhällets kunskapssyn är svårtolkad.

– Vi vill att eleverna ska utveckla vissa komplexa kompetenser och kunskaper. Det är inte helt lätt att dra en linje för vad som är personliga egenskaper och vad som inte är det, säger Alli Klapp Lekholm.

Andra forskare anser att biologin spelar roll för läs inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet menar att flickor läser bättre än pojkar i skolan eftersom de är mer lämpade för det.

Biologiska skillnader gör nämligen att koncentrationsförmågan och arbetsminnet utvecklas långsammare hos pojkar. I början av puberteten ligger de i snitt mellan 12 och 18 månader efter flickor. Dessutom har flickor och pojkar olika hormonuppsättningar. Det påverkar hur de lär sig samt hur de agerar och reagerar i grupp.

Men problemet är inte de biologiska skillnaderna.

Problemet är att skolan inte anpassar sig efter dem. De små, knappt mätbara, funktioner som skiljer könen åt i kombination med skolans sätt att organisera arbetet är huvudorsaken till könsskillnader i skolresultat, menar Martin Ingvar.

– Att syssla med fritt arbete där man ska redovisa efter tre veckor gynnar flickor, som oftare har hög koncentrationsförmåga och är noggranna med att göra bra ifrån sig. Pojkar som kanske tycker att fotboll, World of Warcraft eller något annat är viktigare missgynnas däremot av en sådan skola, säger Martin Ingvar.

Men de biologiska skillnaderna är ju desamma oavsett ämne. Varför är könsskillnaderna inom läsning större?

– Läsning är en kvantitativ sport. Man måste ha läst ett antal böcker och några kilometer text för att läsningen ska bli automatisk och inte en arbetsminneskrävande funktion. Den vallen kommer pojkarna inte över lika ofta, säger Martin Ingvar.

Könsroller, biologi och datorer är alltså några av de problem lärarna måste brottas med för att minska könsskillnader i läsning.

Det har gått sex år sedan Mats Björnsson skrev rapporten Kön och skolframgång. Sedan dess har könsskillnaderna snarare fortsatt öka i stället för att minska, anser han.

Enligt PISA-undersökningarna läser svenska elever sämre nu än för tio år sedan. Den försämringen står till största delen pojkarna för.

Mats Björnsson menar att det inte heller ser ljusare ut när det gäller strukturer i samhället och synen på vad som kännetecknar en pojke respektive en flicka.

– Möjligen har vad som är manlighet börjat ifrågasättas mer de senaste åren, men sociala könsskillnader är inget som håller på att försvinna. Även om fler män jobbar inom vården och tar ut mer föräldraledighet tror jag att könssystemet är mer in grott och segare än vad man vill inse, säger Mats Björnsson.