Porträtt: Jerry Waldemarsson

Jerry Waldemarsson bor i Örserum öster om Gränna men arbetar oftast i Hus­kvarna i en liten lya på arton kvadrat­meter. Lägenheten är genomtänkt inredd med moderna möbler och blommiga retrotapeter. Solen ligger på och det är varmt trots att rullgardinen är neddragen.

Sedan den där dagen i Stockholm har kundkretsen vidgats och i dagsläget konstruerar han korsord för Allers, Svenska Dagbladet, Hemmets veckotidning, Skogseko och till specialtidningen Mästarkryss.
Just idag är det tisdag och Jerry Waldemarsson sitter och jobbar på lördagskrysset till Svenska Dagbladet som måste vara klart på torsdag. Men ingen stress, de grundläggande delarna är färdiga.

I inledningsskedet börjar han med att fundera över bilder och bildtexter – de ut­gör själva grunden och det som alla andra ord ska anpassas till. Ibland kan det ta timmar innan han får till det. Efter det handlar det om att ”lägga alfabet”.

– Ju bättre du blir på att väva ihop ord, desto bättre blir det. Det gäller att använda sig av roliga ord och ett finurligt samspel mellan bild och bildtexter, säger han och tar ett exempel då det i och för sig blev pannkaka av allt. Planen var att göra ett profilkryss om Gunde Svan och ordet masstart var det han tänkte utgå ifrån.

– Jag började söka efter en bild på Gunde Svan i närheten av startlinjen men det var omöjligt att hitta. Masstart kan ju betyda att alla tävlande startar vid mållinjen på en och samma gång, eller att det står en mas i startfältet. Och Gunde Svan är ju en mas. Lite långsökt kanske, men roligt. Jag älskar ord som kan delas upp och lekas med, säger han.
Däremot har han lyckats genomföra profilkryss om alla partiledare, utom Lars Leijonborg. Då börjar han med att samla fakta, allra helst genom att göra en intervju med personen ifråga.

– Jag tyckte Leijonborg var så himla tråkig. Det gick inte. Och när det gäller Jan Björklund var det bara att bita ihop, han är ingen favorit. De som bjöd mest på sig själva var Alf Svensson och Maria Wetterstrand. Hon är själv en inbiten korsordslösare.

Jerry Waldemarsson har arbetat som SO- och svensklärare i tjugo år och använde sig ofta av korsord i undervisningen. Både på mellanstadiet och på högstadiet. Han brukade göra det till en tävling och ibland fick eleverna göra små egna korsord eller ordflätor.
– De älskade det. Det finns inte något bättre sätt att öva stavning, ordförråd och att lära sig associera. Jag tycker korsord är underskattade i undervisningen.

Just nu har Jerry Waldemarsson ryggproblem efter vinterns snöskottning. För några år sedan drabbades han av tennisarm. Då hade han hela rummet fullt av uppslagsverk och Nationalencyklopedins band.

– På den tiden krävdes det otaliga uppslagsverk för att göra ett korsord och jag satt och sträckte mig efter de kilotunga NE-böckerna hela tiden.
Idag krävs det bara en dator, Svenska Akademiens ordlista och en nätprenumeration på Nationalencyklopedin.

– NE är ett utmärkt hjälpmedel för att underlätta flätningen. Om ordet finns i den kan ingen hävda att det är fel, men det finns inga heliga rättesnören.

Han sitter framför datorn och visar hur det kan gå till när han försöker hitta ett passande ord. På NE finns nämligen ett hjälpverktyg för korsordsmakare.

Först går man in och väljer antalet bokstäver. Då dyker antalet rutor upp. I dagens korsord söker han ett ord på fjorton bokstäver, med ett S som första bokstav, A som sjätte, och R som tionde. Jerry Waldemarsson fyller i de tre rutorna ifråga och vips dyker det upp en mängd alternativ: Saffranskrokus, Salamanderdjur och
Sasakawapriset…

– Därefter måste jag komma på en bra nyckel, själva frågan. Och den måste formuleras väldigt kort för att få plats i rutan. Det kan ta lite tid, säger han. Men är inte det fusk? undrar jag.

– Ja, vad tycker du? svarar han. Personligen ser jag det som ett hjälpmedel som man sparar mycket tid på.

Att arbeta med ordflätor är en av hans favoritsysslor.
– De ger lite mer frihet. När man gör en ordfläta kan man använda sig av kända citat eller andra, mer invecklade ledtrådar, eller nycklar som det kallas. Då har jag hur mycket utrymme som helst till att lura, förvirra och lägga ut villospår, säger han och tillägger att en bra ordfläta ska ta en helg att lösa. Man ska gå och grunna över den. Tar det en kvart är det poänglöst.

Men samtidigt ska de inte vara för svåra, och inte korsord heller för den delen, det är en balansgång, enligt Jerry Waldemarsson. Ett exempel som han nästintill föraktar är när konstruktören använder sig av vaga ledtrådar.

– Då kan svaret bli precis vad som helst. ”Fyller” till exempel. Den nyckeln såg jag i ett korsord för ett tag sedan. Och det rätta svaret var axelvadd. Då blev jag förbannad, det är ju nästan en förolämpning mot lösaren.
Tvåbokstavsord undviker han i så stor ut­sträckning det går.
– Fast ibland måste man använda nödlösningar. De går inte att undvika helt.

Jerry Waldemarssons far och farfar var småbrukare. Två trägna bönder med ett tiotal kor. Båda var politiskt intressera­de och läste Dagens Nyheter till skillnad från många andra i trakterna kring Gislaved. Lördagskrysset och Melodikrysset var givna inslag under Jerry Waldemarssons uppväxt.  

Då och då har han fått kritik för att han använder för mycket bondetermer i sina korsord – självbindare, hackelseverk eller foderbord.

– Men det är väl bra det, tänker jag, många andra korsord präglas ju av så mycket stockholmsslang.
Han tycker heller inte man ska använda vilka ord som helst, inte för grova snuskigheter eller ledtrådar med politiska sympatier. Lösaren kan ju ha helt andra åsikter.

Jerry Waldemarsson föreläser även om sin tillvaro som konstruktör. Han berättar anekdoter om hur han arbetar och hur man kan undvika konstruktörens alla fällor. En återkommande fråga är vad som utmärker ett svårt ord.

– Det är omöjligt att svara på. Det som är svårt för dig kanske inte är svårt för mig
och tvärtom. Men jag brukar säga att om jag aldrig har hört talats om det så är det ett svårt ord, säger han och ler.