Hallå där Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus i historia, som granskat läromedel i historia och samhällskunskap ur jämställdhetsperspektiv.
Varför är det viktigt?
– Resultatet visar att det är viktigt! Jag hade tänkt granska historieböckerna ur jämställdhets- och genusperspektiv, men det reducerades snabbt till att kontrollera om det fanns några kvinnor. Det fanns det knappt. Ingen av böckerna har ett jämställdhets eller genusperspektiv. Jämställdhetsbegreppet handlar bara om jämställdhet för kvinnor och likställs med om kvinnor fått det bättre. Det handlar aldrig om män.
Hur var fördelningen mellan kvinnor och män i historieböckerna?
– Tittar man på namn så är det en väldig övervikt på män, bara sex–sju procent är kvinnonamn. Jag har räknat sidor i två av böckerna. I båda fallen handlar bara 13–14 sidor av över 300 om kvinnor. I en av böckerna nämns inga kvinnor efter drottning Kristina. I den andra ingen efter Ulrika Eleonora, vars regeringstid tog slut 1720.
Hur kan det komma sig att det blir färre kvinnor ju längre fram man kommer i historien?
– Det är en fråga jag brottas med. Att böckerna bara har manliga författare är en för enkel förklaring. Det verkar som om förlagen ger ut gamla upplagor och lägger till stycken. Att den gamla bilden lever kvar är fullständigt obefogat eftersom det finns rikligt med kvinnohistorisk forskning och litteratur både i Sverige och i världen. Det finns en väldig blindhet.
Vilka perspektiv lyfts fram?
– Mycket utrymme ägnas åt krigens förlopp, på ett sätt som inte är aktuellt. Inget nämns om kvinnornas roll. Det var ju de som såg till att det fanns något att återvända till. I böckerna styr en traditionell manlig agenda. Pojkar får en snäv och gammeldags könsroll presenterad för sig.
I sommar kommer nästa rapport om läromedel i samhällskunskap. Vad har du läst för böcker?
– Jag har gjort samma granskning av fyra böcker och en lärarhandledning. Boken för lågstadiet var bäst. Där utgår man från en flicka och en pojke.
Vilken bild av samhället får eleverna genom samhällskunskapsböckerna?
– De är bättre i vissa delar, men annars är det i stort sett samma sak som med historieböckerna. Det finns ganska bra skrivet om kvinnor och våld och hur man handskas med det, men i avsnitten om ekonomi lyser kvinnor med sin frånvaro. I alla böcker står att kvinnorörelsen började på 1970-talet. Dessutom nämns inte kvinnor i demokratiseringsprocessen.
Hur beskrivs kvinnor och män?
– Ett exempel är att det finns bilder på kvinnor som har icketraditionella yrken, men inga bilder på män som är könsöverskridare.
Hur kan lärare som ska välja läromedel tänka?
– Det ställs hela tiden nya krav på lärare och så ska de dessutom hantera undermåliga läromedel. Att lägga till material blir aldrig bra, eftersom det blir något ”utöver”. Kvinnors roll ska vara integrerad i texten. Det tar inte mycket plats. Stryk lite av krigens förlopp!
Skriv ut
