Ny lärarexamen i modersmål en utopi?

För att bli modersmålslärare kommer det i framtiden att krävas en så kallad ämneslärarexamen. Det betyder att modersmålslärarna, enligt regeringens förslag till ny lärarutbildning, ska läsa in det aktuella språket samt ytterligare två ämnen. Tanken är att höja yrkets status samt öka möjligheterna till att få jobb. Trots det kommer den nya utbildningen inte att locka många blivande modersmålslärare till skolbänkarna. De flesta av språken går nämligen inte att läsa på svenska högskolor.
– Det ser bra ut på pappret men sedan måste man ju kunna läsa utbildningen också, säger Anna-Karin Hedenskog, rektor för modersmålsundervisningen i Malmö.
Regeringen håller dock inte med om det. De hög­skolor som vill ha utbildning för modersmålslärare och inte kan ge sina studenter undervisning i det aktuella språket kan i så fall samarbeta med andra utbildningar, antingen i Sverige eller utomlands, säger Fredric Skälstad, politiskt sakkunnig hos utbildningsminister Jan Björklund.

Det råder också stor brist på modersmålslärare i Sverige. Därför måste modersmålslärare kunna bli så kallade ettämneslärare, eftersom många med nödvändiga språkkunskaper inte är intresserade av en så pass lång lärarutbildning som regeringen föreslår, menar Anna-Karin Hedenskog.
– Många är för gamla för att sätta sig i skolbänken i fyra–fem år. Det behövs en separat utbildning om det akuta behovet av modersmålslärare ska kunna tillgodoses, säger hon.
Från regeringens håll är också målet att dra igång en kortare variant av ämneslärarexamen på tre ter­miner för dem som redan har rätt ämneskunskaper i modersmål. Den ska starta samtidigt som den nya lärarutbildningen. Alternativet med ettämneslärare måste slopas för att det ska bli enklare för rektorer på mindre skolor att få ihop tillräckligt tjänsteunderlag för modersmålslärare, säger Fredric Skälstad.
Han håller med om att bristen på modersmåls­lärare är ett problem. Men regeringens fokus har trots det inte legat på att ordna fram fler modersmålslärare. Det handlar snarare om att förstärka modersmålslärarnas ställning gentemot andra lärarkatego­rier. Däremot hoppas han att den strategin i förläng­ningen leder till att fler vill bli modersmålslärare.
– Jag uppfattar att det råder brist på modersmåls­lärare med det system vi har i dag med ettämnes­lärare. Men huvudsyftet med regeringens lärarreform är inte att råda bot på brister utan att skapa en lärarutbildning av hög kvalitet, säger Fredric Skälstad.

Är ettämneslärare rätt eller fel? Skriv till oss på redaktionen: alfa@lararforbundet.se