Hallå där, Martin Timell

Varför en satsning på Sveriges historia?
– Historien skriver om sig själv. Det kommer hela tiden nya rön. Det jag läste i skolan stämmer inte längre. Den som kommer med det senaste har tolkningsföreträde.

Vad är speciellt med den nya tv-serien?
– Det blir nya perspektiv på historien. Vi lyfter fram de senaste rönen, men också hur helt vanliga människor hade det, till exempel vad man hade för förhållningssätt till sorg och vad man skrattade åt. Vi gör bland annat olika rekonstruktioner av historiska skeenden. Dick Harrison och jag är ciceroner.

Vad tyckte du om ämnet i skolan?
– Väldigt roligt! Men det hänger alltid på om man har en bra lärare. Framför allt hade jag på gymnasiet en fantastisk lärare.

Vad är ditt förhållande till historia idag?
– Jag läser mycket. Dessutom har jag en hustru som är arkeolog så vi diskuterar mycket historia i hemmet.

Vad ligger på nattygsbordet?
– Just nu läser jag Klas Östergren. Jag har plöjt allt som Peter Englund har skrivit.

Har du något specialintresse?
– Jag tycker att 1900-talet är spännande. Det avslöjas ständigt nya saker när arkiven öppnas. Jag skulle bland annat vilja veta mer om vad som hände under kalla kriget och vissa skeenden under andra världskriget.

Hur är det att arbeta med professor Dick Harrison?
– Jag brukar beskriva det som att hångla med ett bibliotek. Han är otroligt kunnig. Det finns ingen fråga som han väjer för. Man får vara hur nyfiken som helst. Det tycker jag om.

Var det något som förvånade dig under inspelningarna?
– Mängder av saker. Jag visste till exempel inte om att historien om Ansgar var ett pr-jippo, det är roligt att känna till. Ansgar lyckades förmodligen frälsa några själar i Birka, men kristendomen hade troligen funnits långt innan dess. Han hade en bra pr-agent.

Blir det några hemsnickrade teorier?
– Absolut inte! Jo, förresten, det blir några betraktelser från mig och Dick Harrison. Men jag kan i alla fall säga att de som kommer från Dick är vederhäftiga.