Fostrar olika grundskolor olika aktiva samhällsmedborgare? För att ta reda på det har ett forskarlag från Örebro universitet fått 6,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
– Vi ska undersöka skolornas roll i en tid när många är oroliga över att unga människor är alltmer ointresserade av politik, säger Erik Amnå, professor i statskunskap som leder forskningsprojektet.
Under tre år ska statsvetare och pedagoger jämföra grundskolor i Sverige, för att se om det finns skillnader i hur skolorna engagerar eleverna i politik och samhällsfrågor. De skolor man ska undersöka skiljer sig exempelvis vad gäller social och etnisk sammansättning, vilken huvudman skolan har – kommunal eller fristående – och eventuell inriktning på skolan, till exempel elitinriktning eller religiös inriktning.
– Skolan har varit utsatt för stora förändringar. Den homogena elevgruppen har brutits upp. Vi vill se om det betytt något för medborgarfostran, säger Erik Amnå.
Forskarna ska också göra klassrumsstudier, för att bland annat se hur man på olika skolor talar om politik, hanterar motsättningar och frågor om tolerans och solidaritet. Dessutom ska man jämföra svenska skolor med skolor i andra länder för att se om de yttre ramarna påverkar demokratiundervisningen.
Erik Amnå hoppas att resultaten ska visa ifall olikheter i skolor eller elevsammansättningar ger olika medborgarkompetens.
– Blir man en mer anpassad medborgare i vissa skolor och mer rebellisk i andra, eller mer aktiv eller passiv beroende på vilken skola man går i? I så fall får man dra politiska slutsatser av det.
De första resultaten väntas komma till sommaren 2011.
Skriv ut
