EU – en osynlig maktfaktor

Hallå där Björn Kjellström, informationschef på EU-parlamentets Sverige­kontor. Den 7 juni är det val till EU-parlamentet. Enligt en Europa­barometerundersökning vet mindre än var tredje svensk om valet. I det förra valet röstade drygt 38 procent av väljarna. Endast var fjärde svensk mellan 18 och 25 år gick till röstbåsen.

Vad beror det på att så få känner till valet?
– Det är ju 10 000-kronorsfrågan och det finns inget enkelt svar. Många får dela på ansvaret. Det handlar bland annat om politiska partier, om medierna och om utbildningsväsendet. Sedan 1980-talet har EG och EU påverkat vår vardag på ett sätt som jag inte tycker har speglats vare sig i den politiska debatten, i medier­nas rapportering eller i undervisningen.

Hur jobbar ni för att ändra på det?
– Vi jobbar med utbildningsinsats­er för informatörer och vi försöker kompensera den brist på undervisningsmaterial som finns. Just nu håller vi på med en publikation som skrivs av en extern journalist som vi hoppas ska användas mycket i undervisning­en. Sedan rapporterar vi löpande om vad som sker och vilka beslut som fattas i Europaparlamentet. Tillsammans med Regeringskansliet och EU-­kommissionen ligger vi även i startgroparna för att sjösätta ett kompetensutvecklingsprojekt för gymnasielärare i samhällskunskap. De ska erbjudas möjlighet att delta i både ämnesstudier i EU-kunskap och pedagogiska workshops som är inriktade på hur EU-frågor kan integreras i samhällskunskapsundervisningen. På sikt är målet att samtliga lärare i samhällskunskap ska delta. Projektet kommer att ersätta ”EU på schemat”, som vi genomfört tillsammans med andra aktörer.

Vilken är skolans roll när det kommer till att få de unga att gå och rösta?
– Att ge eleverna den kunskap som krävs för att kunna orientera sig i det demokratiska samhället. Numera handlar det inte bara om kunskap om kommun, landsting, riksdag och rege­ring. Det handlar också om EU.

Vilka är dina tips på vad man kan göra som lärare?
– Två saker. Man kan undervisa om hur EU-apparaten ser ut. Om hur besluten fattas och var subjekten finns. Det vill säga på samma sätt som man undervisar om riksdag och regering. Man kan också integrera Europa i den övriga undervisningen. Pratar man om miljöpolitik och säkerhetspolitik så har den europeiska dimensionen en själv­klar plats i samtalet. Enligt Sveriges kommuner och landsting handlar 60 procent av kommunfullmäktiges agen­da om europafrågor. Om vi öppnar kylskåpet så finns där transportpolitik, jordbrukspolitik, konkurrenspolitik och miljöpolitik. När vi går till arbetet och när vi vrider om nyckeln i bilen. Alla dessa situationer repre­sen­terar frågor där Europaparlamentet har ett avgörande inflytande. Det är en del av det offentliga maktutövandet i Sverige som vi medborgare måste kunna gran­ska. Men då måste vi också veta hur det fungerar.

Vad kan skolan göra i de allra yngsta åldrarna för att försöka vända trenden?
– Jag är inte någon expert på peda­gogik så när man ska börja kan jag inte riktigt säga. Men att de här frågor­na har en given plats i åtminstone samhällskunskap A på gymnasienivå känns självklart.