Olika rön om hur hjärnan påverkas

Från Förskolan 2012-01-08 19:26
Att vi mår bra av att ägna oss åt musik, konst och andra estetiska aktiviteter skriver de flesta nog under på. Men exakt vad det sätter igång inne i våra hjärnor kan ingen svara på i dag. Däremot finns en hel del myter och hörsägen kring det.

Illustration: Team Hawaii
Att vi mår bra av att ägna oss åt musik, konst och andra estetiska aktiviteter skriver de flesta nog under på. Men exakt vad det sätter igång inne i våra hjärnor kan ingen svara på i dag. Däremot finns en hel del myter och hörsägen kring det.

Nyheten om Mozarteffekten – att man skulle kunna bli smartare av att lyssna på musik av Mozart – slog ner med dunder och brak när ett forskarteam i USA presenterade sina studier i början av 90-talet. De hade upptäckt att högskolestudenter som lyssnat på klassisk musik, och särskilt Mozart, blev bättre på att lösa avancerade problem. Entusiastiska föräldrar började genast spela Mozarts verk för sina barn i hopp om att det skulle göra dem mer intelligenta. Men i dag har Mozarteffekten avfärdats av de flesta forskarna eftersom ingen uppföljande studie har kunnat visa lika goda resultat. De tydligaste spåren som rapporten verkar ha lämnat efter sig är en kraftigt ökad försäljning av skivor, böcker och pianon.

En förklaring till att rapporten fick så stort genomslag och blev så långlivad kan vara att vi så gärna vill att det som känns härligt och njutbart ska ha stor betydelse för oss på andra sätt. Och det har det. Men att vi skulle bli allmänt smartare bara genom att lyssna på musik verkar tyvärr inte särskilt troligt.

Professorn, hjärnforskaren och konsertpianisten Fredrik Ullén har fått stor internationell uppmärksamhet för sin forskning om kreativitet. Just nu försöker hans forskarteam vid Karolinska Institutet i Solna ta reda på hur vår hjärna hanterar musik. De forskar också om inlärning, kreativitet och flow, det tillstånd av koncentration och lycka, som människor kan gå in i under stimulerande uppgifter.

När Fredrik Ullén föreläser om hur musik kan påverka vår utveckling brukar han hänvisa till studier som har gjorts på vuxna konsertpianister, som har övat mycket under hela livet och började träna redan som barn. Hos dem har man kunnat se att den vita hjärnsubstansen, som innehåller kopplingar mellan olika områden i hjärnan, är mer välutvecklad jämfört med de personer i kontrollgruppen som inte spelade något instrument. Nervtrådarna verkar helt enkelt ha blivit tjockare av att användas mycket. Myelinskidorna runt om nervtrådarna, som leder impulser, hade också växt till sig hos konsertpianisterna.

Fredrik Ullén säger också att aktiv musikträning verkar ge spridningseffekter till andra områden i hjärnan, som gynnar inlärningen av exempelvis språk och som visat sig genom bättre resultat i IQ-tester.

Om det finns en spridningseffekt är en omdiskuterad fråga som det krävs mer forskning för att kunna fastställa. Fler frågor att fundera över är om andra former av intensiv och kontinuerlig träning skulle ge samma effekt. Som att teckna, idrotta eller skriva?

– Vad som händer i våra hjärnor vid olika slags aktiviteter kan vara en av de viktigaste sakerna att ta reda på för framtidens lärande säger Rolf Ekman, professor i neurokemi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Han är en av flera forskare som hoppas att det ska byggas upp ett interaktivt center för en helt ny typ av lärarutbildning med många olika vetenskaper och yrkeskårer i samarbete – allt från hjärnforskare till psykologer, pedagoger, ekonomer och kanske också journalister.

– I dag är det grymt mycket som vi inte vet om vad som pågår i hjärnan vid olika lärandeprocesser. Särskilt utifrån det perspektiv som jag har, i molekylernas inre värld. Allra minst vet vi om hur barns hjärnor påverkas, eftersom det inte har legat i tiden att göra forskningsstudier med barn. Deras hjärnor fungerar helt annorlunda än vuxnas och genomgår en ständig utveckling. Till exempel skapas det miljontals nya nervceller varje minut upp till runt två års ålder. Man ska också komma ihåg att forskning inte är detsamma som sanning, påminner han. Det handlar om tolkningar som görs i ett visst sammanhang och av tillgängliga forskningsresultat. Det som var rätt i går kan vara fel i dag.

Därför tycker Rolf Ekman att man ska vara skeptisk till tvärsäkra slutsatser på det här området. En del som sägs i offentliga sammanhang bygger på löst snack och hörsägen och inte på seriös forskning.

Ett vanligt påstående är att man blir mer kreativ om man ägnar sig åt estetiska aktiviteter på grund av att hjärnhalvorna tvingas samarbeta med varandra då – den högra halvan som ska svara för det konstnärliga och den vänstra som rymmer den logiska, verbala och analytiska förmågan. Men i verkligheten är hjärnans olika funktioner inte alls så tydligt uppdelade och de individuella skillnaderna är stora. När man sjunger, till exempel, sätter det igång en massa parallella aktiviteter på många olika håll i hjärnan.

Själv brukar Rolf Ekman peka på hur viktigt det är att ha roligt för att hålla hjärnan i trim. Hjärnan gillar att stimuleras, utmanas och överraskas. Den mår också bra av fysisk aktivitet, rätt kost och att få vila.

– Sannolikt innebär det att hjärnan mår bra av att man ägnar sig åt alla möjliga slags aktiviteter som man tycker är roliga, som att sjunga och måla.

Det verkar också som att det blir mycket mer aktivitet i hjärnan om man målar eller sjunger själv jämfört med om man bara betraktar eller lyssnar. Ännu mer verkar det hända om man gör det tillsammans med andra – så kallad joint action.

De flesta studier om estetiska och kulturella aktiviteters effekter på hjärnan är gjorda på äldre, sjuka och till viss del på djur. Till exempel har man upptäckt att körsång är effektivt mot stress och att det inte bara beror på den sociala gemenskapen. Men varför det fungerar vet man inte riktigt. Är det musiken eller sången som är avgörande? Det finns också studier som visar att dans, musik och rytmik, kan påverka hjärnan hos äldre som drabbats av hjärnsjukdomar, som Parkinson och stroke.

– Just den fysiska aktivitetens betydelse för kroppen och hjärnan är väl känd i dag, säger Lina Bunketorp-Käll, sjukgymnast och fil dr vid neurovetenskapliga institutionen, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Man har kunnat se att vissa områden i hjärnan har ökat i volym efter en period av regelbunden fysisk aktivitet och det beror antagligen på att nervceller återbildas.

Men när det gäller friska människor är forskningen bristvara och särskilt, som sagt, när det gäller barn. På den fronten hoppas Lina Bunketorp-Käll och hennes kollegor på att kunna bidra med ny kunskap genom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hur stimulerande och berikande miljöer kan påverka hjärnan och lärandet, som de har ansökt om pengar till.

– Min förhoppning är att man ska kunna visa att stimulerande miljöer och aktiviteter kan höja motivationen och göra att barn tar till sig kunskap bättre. Det kan handla om allt från rörelse i olika former, musik, dans, rytm till kost och utomhuspedagogik, säger Lina Bunketorp-Käll.

I dag verkar suget efter kunskap om hur hjärnan fungerar nästan omättligt. Är det för att det behövs av synliga och mätbara resultat i ett samhälle där det mesta ska kunna bedömas och jämföras som hjärnforskningen har fått ett sådant genomslag?

– Kanske det, svarar Ulf Jederlund, psykoterapeut, musikterapeut, handledare och lärarutbildare, när han får frågan.

– Man kan konstatera att det är stort fokus på neurovetenskap och genetik just nu.

Ulf Jederlund har just släppt en reviderad upplaga av sin bok Musik och språk: Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande där han bland annat redogör för forskning, även hjärnforskning, som visar att musik och rörelse stödjer barns kommunikation och språkutveckling.

– För mig är det lite av en gåta att alla studier om musikens och rörelsens betydelse för hälsan och inlärningen inte har fått något genomslag i politiken. Istället gör man tvärtom och drar ner på ämnen som idrott i skolorna.

Han tror att en förklaring till det kan vara att socialpsykologisk och pedagogisk forskning inte står högt i kurs i dag, eftersom det inte genererar några pengar.

– Det har alltid pendlat fram och tillbaka, var man ska söka svaren. I hjärnan hos den enskilda människan eller i miljön runt omkring. Men allt fler förstår förhoppningsvis hur viktigt det är att titta på samspelet mellan individerna och miljön vi lever i.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter