Varför gör lärare som de gör?

Under hösten kommer tjugoåtta kommunala och åtta fristående mellanstadieskolor att få besök av Skolinspektionens inspektörer. Deras uppgift är att undersöka på vilket sätt de slumpmässigt utvalda skolorna följer innehållet i läroplanen och i kursplanen för ämnet idrott och hälsa.

Att just ämnet idrott och hälsa blivit utvalt för en kvalitetsgranskning beror, enligt den ansvariga projektledaren Marcus Rönnegard, bland annat på att ämnet är intressant att titta på ur ett genusperspektiv samt att det uppvisar en förhållandevis stor elevfrånvaro jämfört med andra ämnen.

Att kvalitetsgranskningen den här gången sker i årskurs 4–6 i stället för i årskurs 7–9 som var fokus för den flygande tillsynen våren 2010 beror, enligt Marcus Rönnegard, mest på att man behöver börja någonstans.

– Det är mycket möjligt att vi, när den här granskningen är avslutad, går vidare med en granskning av kvaliteten i undervisningen i årskurs 7–9.

Två områden står särskilt i fokus för den nu aktuella mellanstadiegranskningen: Om undervisningen i ämnet täcker in alla kunskapsområden så att eleverna ges möjlighet att uppnå samtliga kunskapskrav. Och om undervisningen uppfyller styrdokumentens krav på en likvärdig utbildning anpassad efter varje elevs förutsättningar och behov.

En av de slutsatser som drogs efter den flygande tillsynen 2010 var att det förekom oproportionerligt mycket bollspel på lektionerna i idrott och hälsa. Särskild uppmärksamhet kommer därför i den här granskningen riktas mot de områden som tidigare forskning och utvärderingar har visat ofta försummas; förutom kunskapsområdena ”hälsa och livsstil” och ”friluftsliv och utevistelse” även specifika delar som simundervisning, dans och rytmik, orientering och kunskap om första hjälpen och agerande i nödsituationer.

Samtidigt konstaterar Skolinspektionen i det underlag som ligger till grund för den nu aktuella granskningen att man inte får glömma bort att de flesta mål i kursplanen inte är direkt relaterade till någon specifik aktivitet. Det är därför, precis som många lärare hävdar, fullt möjligt att leva upp till flera av kursplanens syften genom att spela boll och ha roligt. Vad som därför, enligt Skolinspektionen, bör bli den viktigaste frågan när det gäller att avgöra i vilken mån kursplanen återspeglas i den faktiska undervisningen, är vilka motiv som ligger bakom lärarnas val av undervisningsinnehåll, både i stunden och i den mer långsiktiga planeringen.

Alla ämnesgranskningar som Skolinspektionen genomför under hösten kommer ha ett sidospår i form av en särskild IT-granskning, så även denna. Inspektörerna ska alltså även titta på om, och hur, lärarna i ämnet idrott och hälsa använder informationsteknik i sin undervisning. Något som inte står uttryckt i kursplanen för ämnet att lärarna måste göra men som likväl finns med i den allmänna läroplanen.

– Det ska bli mycket spännande att se vad den delen av granskningen ger. Vi vill ju alltid hitta goda exempel som andra lärare kan ta efter, säger Marcus Rönnegard.

Om tidsplanen håller kommer en övergripande rapport som redovisar resultaten av granskningen publiceras i slutet av februari alternativt i början av mars nästa år.