Så ser den nya lärarutbildningen ut

Universiteten erbjuder 90 högskolepoäng (hp) huvudämnet hem- och konsumentkunskap i kombination med två andra ämnen på vardera 45 hp. 45 hp innebär studier under en hel termin på A-nivå och en halv termin på B-nivå. I ämneslärarutbildningen mot gymnasieskolan, läser man ett högre antal poäng i sina ämnen.

Antalet sökande och antagna är relativt lågt på de olika utbildningsorterna. Vad kan det bero på?

– Vi har allmänt haft svårt att fylla kurserna för ämneslärarutbildningen mot 7–9. De sökande tycker att det blir för plottrigt med 45 hp. Men till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan ser det annorlunda ut, säger Kate von Kartaschew, studievägledare på lärarutbildningen vid Uppsala universitet.

Det är inte bara de sökande som har reagerat, även de som håller i kurserna vid universiteten är skeptiska till nyordningen.

– Här i Uppsala har till exempel de ansvariga i moderna språk vägrat erbjuda fyrtiofempoängskurser överhuvudtaget, säger Kate von Kartaschew.

Pensionsavgångarna för lärare i hem- och konsumentkunskap är många framöver. Hur ska behovet av nya lärare i ämnet kunna fyllas med så få sökande och antagna?

– Det är ju en ny lärarutbildning. Det är kanske inte så förvånande att blivande studenter inte vill vara försökskaniner i ett nytt system. Att det är svårt att fylla utbildningsplatserna gäller för alla små ämnen, också för till exempel kemi och biologi. Det har vi räknat med, säger Hanna Sepp som är inriktningsansvarig för ämneslärarlinjen i hem- och konsumentkunskap vid Högskolan Kristianstad.

Omställningen till den nya lärarutbildningen kan innebära vissa barnsjukdomar med effekter som man inte har räknat med.

En är att den sammanlagda studietiden för tre ämnen (90hp+45hp+45hp) blir lika lång som den var för två ämnen i den tidigare lärarutbildningen.

En annan är att det nya systemet gör att studenterna inte kan välja vilka ämneskombinationer de vill.

Annika Nylander, studierektor vid institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet, är kritisk till regeringens beslut om fasta ämneskombinationer.

– Regeringen har tänkt fel. Vi hade tidigare många studenter i idrott och hälsa som valde hem- och konsumentkunskap som andraämne. Ungefär hälften var killar och dem tappar vi nu. Detsamma gäller de som vill läsa till slöjdlärare, dem tappar vi också, säger Annika Nylander.

Men läget för hem- och konsumentkunskap är inte så kritiskt som det ser ut vid första anblicken. Det finns andra sätt att studera ämnet, än på ämneslärarprogrammet.

– Vi har ett väldigt högt tryck på våra fristående distanskurser. Våren 2011 hade vi över 80 sökande till 30 platser. Fastän behörighetskraven är lärarexamen eller att man är lärarstudent, så har vi inga som helst problem att få studenter. Vi startar en kurs, men skulle kunna starta ännu en, säger Hanna Sepp.